Varje steg av Guds verk följer en och samma ström, och därmed har varje steg i Guds sextusenåriga förvaltningsplan tätt följts av nästa, från världens begynnelse fram till idag. Om det inte fanns någon som kunde bana vägen, skulle ingen kunna komma efter; eftersom det finns de som kommer efter, finns det sådana som banar vägen. På detta sätt har verket förts vidare, steg för steg. Ett steg följer det andra, och utan någon som öppnar vägen, skulle det vara omöjligt att påbörja verket, och Gud skulle inte ha någon möjlighet att föra sitt verk framåt. Inget steg motsäger det andra, och vart och ett följer på det andra i ordningsföljd så att de bildar en ström; allt detta utförs av samme Ande. Men oavsett om någon öppnar vägen, eller för någon annans verk vidare, avgör inte det deras identitet. Stämmer inte det? Johannes öppnade vägen, och Jesus förde hans verk vidare; bevisar det därmed att Jesu identitet är lägre än Johannes? Jehova utförde sitt verk före Jesus; kan man därför säga att Jehova är större än Jesus? Huruvida de banade vägen eller förde andras verk vidare är inte viktigt; det viktigaste är essensen i deras verk och den identitet som den representerar. Stämmer inte det? Eftersom Gud avsåg att verka bland människor, var han tvungen att upphöja dem som kunde utföra verket med att bana vägen. När Johannes just hade börjat predika, sade han: ”Bered väg för Herren, gör hans stigar raka.” ”Omvänd er, för himmelriket är nära.” Så talade han ända från allra första början, och varför kunde han tala dessa ord? Vad det gäller ordningen i vilken dessa ord uttalades var det Johannes som först förkunnade himmelrikets evangelium och Jesus som talade efter honom. Enligt människans föreställningar var det Johannes som öppnade upp den nya vägen, och Johannes var naturligtvis större än Jesus. Men Johannes sade inte att han var Kristus, och Gud vittnade inte om honom som Guds älskade Son, utan använde honom bara för att öppna upp vägen och bereda vägen för Herren. Han banade vägen för Jesus, men kunde inte verka å Jesu vägnar. Allt mänskligt verk upprätthölls också av den Helige Ande.

På Gamla testamentets tid var det Jehova som visade vägen, och Jehovas verk representerade hela Gamla testamentets tid och allt verk som utfördes i Israel. Mose upprätthöll bara detta verk på jorden, och hans ansträngningar anses vara det samarbete som människan tillhandahöll. På den tiden var det Jehova som talade, kallade på Mose och upphöjde honom bland Israels folk, och han fick Mose att leda dem ut i vildmarken och vidare till Kanaan. Detta var inte Moses eget verk, utan det styrdes personligen av Jehova, och därför kan Mose inte kallas Gud. Mose fastställde också lagen, men denna lag förordnades personligen av Jehova. Han lät bara Mose uttala den. Jesus gav också budord, avskaffade den gammaltestamentliga lagen och lade fram buden för den nya tidsåldern. Varför är Jesus Gud själv? Därför att det inte är samma sak med dessa båda. Det verk som Mose utförde på den tiden representerade inte tidsåldern och öppnade inte heller en ny väg; han styrdes framåt av Jehova och var bara en som användes av Gud. När Jesus kom hade Johannes genomfört ett steg i verket med att bana vägen och börjat sprida himmelrikets evangelium (den Helige Ande hade påbörjat detta). När Jesus kom utförde han genast sitt eget verk, men det var stor skillnad mellan hans verk och Moses verk. Jesaja uttalade också många profetior, men varför var han inte Gud själv? Jesus uttalade inte så många profetior, men varför var han Gud själv? Ingen vågade säga att det verk som Jesus utförde vid den tiden kom helt och hållet från den Helige Ande, och de vågade inte heller säga att det kom helt och hållet från människans vilja, eller att det alltigenom var ett verk av Gud själv. Människan hade inget sätt att analysera sådana saker. Man kan säga att Jesaja utförde sådant verk och uttalade sådana profetior, och alltsamman kom från den Helige Ande; de kom inte direkt från Jesaja själv utan var uppenbarelser från Jehova. Jesus utförde inte en stor mängd verk och sa inte många ord, och han uttalade inte heller många profetior. För människan framstod inte hans förkunnelse som särskilt upphöjd, och likväl var han Gud själv, och detta är oförklarligt för människan. Ingen har någonsin trott på Johannes, Jesaja eller David, och ingen har heller någonsin kallat dem Gud eller David Gud eller Johannes Gud; ingen har någonsin talat på det sättet, och endast Jesus har någonsin kallats Kristus. Denna indelning görs enligt Guds vittnesbörd, det verk han åtog sig, och den verksamhet han utförde. Vad det gäller Bibelns stora män – Abraham, David, Josua, Daniel, Jesaja, Johannes och Jesus – kan du, genom det verk de utförde, avgöra vem som är Gud själv, vilka slags människor som är profeter och vilka som är apostlar. Vem som användes av Gud och vem som var Gud själv särskiljs och bestäms av essensen och det slags verk de utförde. Om du inte kan avgöra skillnaden bevisar det att du inte vet vad det innebär att tro på Gud. Jesus är Gud därför att han talade så många ord och utförde så mycket verk, i synnerhet att han uppvisade många underverk. På samma sätt utförde också Johannes mycket verk och talade många ord, och det gjorde även Mose; varför kallades inte de Gud? Adam skapades direkt av Gud; varför kallades inte han Gud i stället för att bara kallas en skapad varelse? Om någon säger till dig: ”Idag har Gud utfört så mycket verk och talat så många ord; han är Gud själv. Eftersom Mose talade så många ord, måste han således också vara Gud själv!”, då bör du i din tur fråga dem: ”Varför vittnade Gud på den tiden om Jesus och inte Johannes som Gud själv? Kom inte Johannes före Jesus? Vilket var störst, Johannes eller Jesu verk? För människan tycks Johannes verk vara större än Jesu verk, men varför vittnade den Helige Ande om Jesus och inte om Johannes?” Samma sak händer idag! I början, när Mose ledde Israels folk, talade Jehova till honom ur molnen. Mose talade inte direkt, utan leddes istället direkt av Jehova. Detta var det gammaltestamentliga Israels verk. Anden, eller Guds vara, fanns inte i Mose. Han kunde inte utföra det verket, och därför är det stor skillnad mellan det verk han gjorde och det Jesus gjorde. Och det beror på att det verk de utförde är annorlunda! Huruvida någon används av Gud eller är en profet, apostel, eller Gud själv, kan avgöras utifrån hans verks natur, och detta kommer att göra slut på dina tvivel. I Bibeln står det skrivet att endast Lammet kan öppna de sju sigillen. Genom tiderna har det funnits många utläggare av skrifterna bland de stora figurerna; kan du därför säga att de alla är Lammet? Kan du säga att alla deras förklaringar kommer från Gud? De är bara utläggare; de har inte Lammets identitet. Hur skulle de kunna vara värdiga att öppna de sju sigillen? Det är sant att ”endast Lammet kan öppna de sju sigillen”, men han kommer inte bara för att öppna de sju sigillen; det här verket är inte nödvändigt – det utförs i förbigående. Han är fullständigt klar över sitt eget verk; är det nödvändigt för honom att ägna mycket tid åt att tolka skrifterna? Måste ”tidsåldern då Lammet tolkar skrifterna” läggas till de sex tusen åren av verk? Han kommer för att utföra nytt verk, men han tillhandahåller också vissa uppenbarelser om svunna tiders verk och får människor att förstå sanningen med sex tusen år av verk. Det finns ingen anledning att förklara alltför många ställen i Bibeln; det är dagens verk som är nyckeln, som är viktigt. Du bör veta att Gud inte kommer för att enbart bryta sju sigill, utan för att utföra frälsningens verk.

Utdrag ur ”Ordet framträder i köttet”