Guds sextusenåriga förvaltningsplan lider mot sitt slut, och porten till riket har redan öppnats för alla som söker hans framträdande. Kära bröder och systrar, vad väntar ni på? Vad är det ni söker? Väntar ni på att Gud ska framträda? Söker ni efter hans fotspår? Hur man längtar efter Guds framträdande! Och hur svårt det är att finna Guds fotspår! Vad måste vi göra i en tidsålder som denna, i en värld som denna, för att få bevittna den dag då Gud visar sig? Vad behöver vi göra för att hålla jämna steg med Gud? Den sortens frågor möter alla dem som väntar på att Gud ska framträda. Ni har alla funderat på dem mer än en gång – men med vilket resultat? Var framträder Gud? Var är Guds fotspår? Har ni fått svaren? Många människor skulle svara på det här viset: Gud framträder bland alla dem som följer honom och hans fotspår finns mitt ibland oss; så enkelt är det! Vem som helst kan ge ett standardsvar, men förstår ni vad som menas med Guds framträdande och hans fotspår? Guds framträdande syftar på hans ankomst till jorden för att personligen utföra sitt verk. Med sin egen identitet, med sitt eget sinnelag och på det sätt som är inneboende i honom stiger han ner bland människorna för att börja en tidsålder och avsluta en tidsålder. Ett sådant framträdande är inte någon form av ceremoni. Det är inte ett tecken, en bild, ett mirakel eller någon sorts storslagen vision, och än mindre är det någon form av religiös process. Det är ett verkligt och påtagligt faktum som vem som helst kan se och ta på. Den här sortens framträdande äger inte rum bara för att det ska äga rum eller som ett tillfälligt åtagande; nej, det är tvärtom ett av stadierna i hans förvaltningsplan. Guds framträdande är alltid betydelsefullt och har alltid något samband med hans förvaltningsplan. Det som här kallas ”framträdande” skiljer sig helt från det ”framträdande” då Guds vägleder, leder och upplyser människan. Gud genomför ett stadium i sitt stora verk varje gång han uppenbarar sig. Det här verket skiljer sig från det som skett i alla andra tidsåldrar. Människan kan inte föreställa sig det och hon har aldrig upplevt det. Det är ett verk som påbörjar en ny tidsålder och avslutar den gamla, och det är ett nytt och bättre slags verk för mänsklighetens frälsning; dessutom är det ett verk som för in mänskligheten i den nya tidsåldern. Detta är vad Guds framträdande innebär.

Hur ska ni då söka Guds fotspår när ni väl har förstått vad Guds framträdande innebär? Den frågan är inte svår att svara på: Varhelst Gud framträder kommer ni att finna hans fotspår. Den här förklaringen låter väldigt enkel, men den är inte så enkel i praktiken eftersom många människor inte vet var Gud framträder, än mindre var han vill eller bör framträda. Somliga tror impulsivt att varhelst den helige Ande är verksam, där framträder Gud. Eller också tror de att där det finns andliga människor, där framträder Gud. Eller också tror de att varhelst det finns människor med högt anseende, där framträder Gud. Låt oss för ögonblicket bortse från om den sortens uppfattningar är rätt eller fel. För att finna svaret på vår fråga måste vi först ha en klar målsättning: Vi söker efter Guds fotspår. Vi söker inte efter andliga gestalter och än mindre letar vi efter berömda personer; vi letar efter Guds fotspår. Eftersom vi söker efter Guds fotspår måste vi söka efter Guds vilja, efter Guds ord, efter Guds yttranden – för där Gud uttalar nya ord, där finns Guds röst, och där Guds fotspår finns, där finns Guds gärningar. Där Guds uttryck finns, där framträder Gud, och där Gud framträder, där finns sanningen, vägen och livet. När ni har sökt efter Guds fotspår har ni ignorerat orden: ”Gud är sanningen, vägen och livet.” Och därför tror många människor inte att de har funnit Guds fotspår ens när de tar emot sanningen, och ännu mindre erkänner de Guds framträdande. Vilket allvarligt misstag! Guds framträdande kan inte fås att gå ihop med människans föreställningar, och än mindre kan Gud framträda på människans begäran. Gud gör sina egna val och har sina egna planer när han utför sitt verk; därtill har han sina egna syften och sina egna metoder. Oavsett vilket verk han utför har han inget behov av att diskutera det med människan eller söka hennes råd, än mindre behöver han underrätta varenda människa om sitt verk. Detta är Guds sinnelag, något som dessutom alla måste inse. Om ni vill bevittna Guds framträdande, om ni vill följa Guds fotspår, då måste ni först lämna era egna föreställningar bakom er. Ni kan inte kräva att Gud ska göra si eller så, och än mindre kan ni sätta upp era egna ramar för honom och anpassa honom efter era egna föreställningar. Istället ska ni fråga hur ni ska söka efter Guds fotspår, hur ni skall ta emot Guds framträdande och hur ni skall underkasta er Guds nya verk: Det här är vad människan ska göra. Eftersom människan inte är sanningen och inte äger sanningen, måste hon söka, acceptera och lyda.

Oavsett om du är amerikan, britt eller av någon annan nationalitet, måste du gå utanför nationalitetens begränsningar, överträffa dig själv och se på Guds verk ur en skapad varelses perspektiv. På så sätt kommer du inte att begränsa Guds fotspår. I dag ser nämligen många människor det som omöjligt att Gud kommer att framträda i ett visst land eller bland ett visst folk. Hur oerhörd är inte betydelsen av Guds verk och hur viktigt är inte Guds framträdande! Hur skulle det över huvud taget kunna bedömas med människans föreställningar och tankar som måttstock? Därför säger jag att du måste bryta igenom dina uppfattningar om nationalitet och etnicitet för att kunna söka Guds framträdande. Endast på det viset blir du inte begränsad av dina egna uppfattningar; endast då kommer du att vara kvalificerad att välkomna Guds framträdande. I annat fall kommer du att förbli i mörkret och aldrig vinna Guds gillande.

Gud är hela människosläktets Gud. Han betraktar sig inte som något lands eller folks privata egendom, utan utför sitt verk så som han planerat utan att begränsas av någon form, något land eller något folk. Kanske har du aldrig föreställt dig denna form, kanske har du en förnekande inställning till den, eller kanske är det bara så att det land där Gud uppenbarar sig och det folk han uppenbarar sig bland bara är diskriminerat av alla och bara råkar vara det mest efterblivna på jorden. Men Gud har sin visdom. Med sin makt och genom sin sanning och sitt sinnelag har han verkligen vunnit en skara människor som är av samma sinne som han, och en skara människor som han ville göra fulltalig: en grupp som han erövrat och som efter att ha uthärdat alla sorters prövningar och förföljelser kan följa honom ända till slutet. Målsättningen med Guds framträdande är att gör det möjligt för honom att fullborda sitt verk så som han planerat, utan några begränsningar på grund av form eller nation. Det är precis som när Gud blev kött i Judéen: Hans syfte var att genomföra korsfästelsens verk för att återlösa hela människosläktet. Judarna trodde emellertid att det var omöjligt för Gud att göra detta, och de trodde att det var omöjligt att Gud skulle kunna bli kött och anta Herren Jesu gestalt. Deras ”omöjligt” var grunden till att de fördömde Gud och gjorde uppror mot honom, vilket i slutänden ledde till Israels förstörelse. Idag har många människor begått ett liknande misstag. De förkunnar med all sin kraft att Gud skall framträda inom kort, samtidigt som de fördömer hans framträdande; deras ”omöjligt” begränsar återigen Guds framträdande till ramarna för vad de själva kan föreställa sig. Därför har jag sett många människor brista ut i gapskratt när de har träffat på Guds ord. Men är det någon skillnad mellan detta skratt och judarnas fördömande och hädande? Ni visar ingen vördnad i sanningens närvaro, än mindre har ni en längtande attityd. Ni bara studerar utan urskillning och väntar med bekymmerslös likgiltighet. Vad kan ni vinna med att studera och vänta på det viset? Tror ni att ni kommer att få personlig vägledning från Gud? Hur skulle ni kunna vara kvalificerade att bevittna Guds framträdande om ni inte kan urskilja vad som är Guds yttranden? Varhelst Gud framträder kommer sanningen till uttryck, och där kommer Guds röst att vara. Endast de som kan godta sanningen kommer att kunna höra Guds röst, och endast dessa människor är kvalificerade att bevittna Guds framträdande. Släpp taget om era uppfattningar! Tysta dig själv och läs dessa ord noggrant. Om ni längtar efter sanningen kommer Gud att upplysa er och ni kommer att förstå hans vilja och hans ord. Släpp taget om era åsikter om vad som är ”omöjligt”! Ju mer folk tror att något är omöjligt, desto troligare är det att det händer, för Guds visdom når högre än himlarna, Guds tankar är högre än människors tankar, och Guds verk övergår gränserna för människans tankar och föreställningar. Ju mer omöjligt något är, desto mer rymmer det sanning som kan sökas; ju mer något går bortom människans uppfattningar och föreställningar, desto mer rymmer det Guds vilja. Det beror på att oavsett var Gud uppenbarar sig så är han fortfarande Gud, och hans väsen kommer aldrig att förändras beroende på var eller hur han framträder. Guds sinnelag förblir detsamma oavsett var hans fotspår är, och oavsett var Guds fotspår är så är han hela mänsklighetens Gud, precis som Herren Jesus inte bara är israeliternas Gud utan också Gud för alla folk i Asien, Europa och Amerika, och mer ändå, han är den ende Guden i hela universum. Så låt oss söka Guds vilja, upptäcka hans framträdande i hans yttranden och hålla jämna steg med honom! Gud är sanningen, vägen och livet. Hans ord och hans framträdande existerar samtidigt, och hans sinnelag och fotspår är alltid öppna för mänskligheten. Kära bröder och systrar, jag hoppas att ni kan se Guds framträdande i dessa ord, börja följa hans fotspår då ni vandrar framåt in i en ny tidsålder och träder in i den underbara nya himmel och jord som Gud har förberett för dem som väntar på hans framträdande.