Hur ska man ta sig an Bibeln i sin tro på Gud? Detta är en principfråga. Varför samlas vi kring denna fråga? Därför att i framtiden kommer du att sprida evangeliet och utvidga arbetet i rikets tidsålder och det är inte tillräckligt att bara kunna tala om Guds verk i dag. För att bredda hans verk är det viktigare att du kan lösa upp människors gamla religiösa föreställningar och sätt att tro och lämna dem ytterst övertygade – och för att den punkten ska nås måste Bibeln finnas med. I många år har människors traditionella sätt att tro (kristendomens, en av världens tre huvudreligioner) varit att läsa Bibeln; att överge Bibeln är att inte tro på Herren, att överge Bibeln är irrlärighet och kätteri; och även när människor läser andra böcker måste dessa böcker ha sin grund i att förklara Bibeln. Det innebär att om du tror på Herren så måste du läsa Bibeln, och du får inte dyrka någon bok utöver Bibeln som inte involverar Bibeln. Om du gör det så sviker du Gud. Så länge som Bibeln har funnits har människors tro på Herren varit detsamma som att tro på Bibeln. I stället för att säga att människor tror på Herren är det bättre att säga att de tror på Bibeln; snarare än att säga att de har börjat läsa Bibeln är det bättre att säga att de har börjat tro på Bibeln; hellre än att säga att de har återvänt till Herren skulle det vara bättre att säga att de har återvänt till Bibeln. På så sätt dyrkar människor Bibeln som om den var Gud, som om den var deras livsnerv och att förlora den skulle vara liktydigt med att förlora sitt liv. Människor ser på Bibeln som något som står lika högt som Gud och det finns till och med de som ser den som något som är högre än Gud. Om människor saknar den helige Andes verk, om de inte kan känna Gud, kan de ändå fortsätta att leva – men så snart de förlorar Bibeln eller förlorar de berömda kapitel och tankespråk som finns i Bibeln är det som om de har förlorat sitt liv. Så snart som människor kommer till tro på Herren börjar de därför läsa Bibeln och memorera den, och ju mer de kan lära sig utantill av Bibeln, desto mer visar detta att de älskar Herren och har en stark tro. De som har läst Bibeln och kan tala med andra om den är alla goda bröder och systrar. Under alla dessa år har människors tro och lojalitet gentemot Herren mätts med utgångspunkt från hur mycket de förstår av Bibeln. De flesta människor förstår helt enkelt inte varför de ska tro på Gud eller hur de ska tro på Gud, utan gör inget annat än söker blint efter ledtrådar för att kunna tyda kapitlen i Bibeln. Människor har aldrig strävat efter att ledas av den helige Andes verk; de har aldrig gjort något annat än att frenetiskt studera och undersöka Bibeln, och ingen har någonsin funnit något senare verk av den helige Ande utanför Bibeln. Ingen har någonsin lämnat eller vågat lämna Bibeln. Människor har studerat Bibeln under alla dessa år, kommit på så många förklaringar och lagt ner så mycket arbete; de har också många olika åsikter om Bibeln som de diskuterar i all oändlighet, så att det idag finns mer än tvåtusen olika samfund. Alla vill alla de finna några speciella förklaringar eller djupare hemligheter i Bibeln; de vill utforska den och hitta bakgrunden till Jehovas verk i Israel eller till Jesu verk i Judéen eller fler hemligheter som ingen annan känner till. Människors sätt att se på Bibeln präglas av fixering och tro och ingen kan vara helt klar över Bibelns insideshistoria eller inre väsen. Därför har folk än i dag en obeskrivlig känsla av förundran när det gäller Bibeln och de är ännu mer besatta av den och förtröstar ännu mer på den. I dag vill alla finna profetiorna om den yttersta tidens verksamhet i Bibeln, de vill upptäcka vilket arbete Gud utför under de sista dagarna och vad som är tecknen på ändens tid. På detta sätt blir deras dyrkan av Bibeln intensivare och ju mer vi närmar oss de sista dagarna, desto större blind trovärdighet tillskriver de Bibelns profetior, särskilt de som handlar om den yttersta tiden. Med sådan blind tro på Bibeln, med sådan tillit till Bibeln. har de ingen önskan att söka den helige Andes verk. Folk har föreställningen att endast Bibeln kan komma med den helige Andes verk, att det endast är i Bibeln de kan finna Guds fotspår, att det endast är i Bibeln som hemligheterna i Guds verk är gömda, att det endast är Bibeln – och inte några andra böcker eller människor – som kan klargöra allt om Gud och hela hans verk, att Bibeln kan ta himlens verk till jorden och att Bibeln kan både börja och avsluta tidsåldrarna. Med dessa åsikter är människor inte benägna att söka efter den helige Andes verk. Så oavsett hur mycket hjälp Bibeln var för folk förr i tiden så har den blivit ett hinder för Guds senaste verk. Utan Bibeln kan människor söka efter Guds fotspår på annat håll, men idag har hans fotspår hållits tillbaka av Bibeln, och att utvidga hans senaste verksamhet har blivit dubbelt svårt och en kamp i uppförsbacke. Allt detta beror på de berömda kapitlen och orden i Bibeln samt på Bibelns olika profetior. Bibeln har blivit en avgud i människornas medvetande, den har blivit en gåta i deras hjärnor och de kan helt enkelt inte tänka sig att Gud kan verka oberoende av Bibeln, de kan inte tro att människor kan finna Gud utanför Bibeln, än mindre kan de tro att Gud skulle kunna avvika från Bibeln under det avslutande verket och börja på nytt. Det här är otänkbart för folk; de kan inte tro det eller ens föreställa sig det. Bibeln har blivit ett stort hinder för människor att ta emot Guds nya verk och gjort det svårt för honom att utvidga detta nya verk. Så om ni inte förstår Bibelns insideshistoria kommer ni inte att kunna sprida evangeliet med framgång, och inte heller kommer ni att kunna vittna om den nya verksamheten. Fastän ni inte läser Bibeln längre är ni fortfarande ytterst positivt inställda till den, det vill säga, ni kanske inte har Bibeln i era händer men många av era föreställningar kommer från den. Ni förstår inte Bibelns ursprung eller insideshistorian om de tidigare två stadierna i Guds verk. Även om ni inte äter och dricker Bibeln, måste ni förstå den, ni måste få korrekt kunskap om den, för det är enda sättet för er att kunna veta vad Guds sextusenåriga förvaltningsplan handlar om. Ni kommer att använda dessa ting för att vinna över människor, för att få dem att inse att denna ström är den sanna vägen, för att få dem att inse att den väg ni går i dag är sanningens väg, att den leds av den helige Ande och inte har öppnats av någon människa.

När Gud hade genomfört lagens tidsålders verk framställdes Gamla testamentet, och det var då som folk började läsa Bibeln. När Jesus kommit utförde han nådens tidsålders verk och hans apostlar skrev Nya testamentet. På så sätt framställdes Bibelns Gamla och Nya testamenten och än idag har alla dessa som tror på Gud läst Bibeln. Den innehåller naturligtvis också en del av profeternas förutsägelser, och dessa förutsägelser är på intet sätt historia. Bibeln består av flera delar – den innehåller inte bara profetior eller Jehovas verk, och inte heller finns bara Paulus brev i den. Du måste veta hur många delar Bibeln omfattar; Gamla testamentet innehåller Första Mosebok, Andra Mosebok och så vidare … och där finns också de böcker med profetior som profeterna skrev. Gamla testamentet avslutas med Malakis bok. Det dokumenterar verket i lagens tidsålder, som leddes av Jehova; från Första Mosebok till Malakis bok finns en omfattande redogörelse för hela den verksamhet som utfördes under lagens tidsålder. Gamla testamentet dokumenterar alltså allt de människor upplevde som vägleddes av Jehova under lagens tidsålder. Under lagens tidsålder på Gamla testamentets tid uttalade det stora antal profeter som Jehova utsett profetior åt honom, de gav instruktioner till olika stammar och folk och förutsa det verk som Jehova skulle göra. Dessa människor som Jehova utsett hade alla fått profetians ande av honom: De kunde se visionerna från Jehova och höra hans röst, och på så sätt inspirerades de av honom och skrev ner profetior. Det arbete de gjorde var ett uttryck för Jehovas röst, uttrycket för Jehovas profetia, och Jehovas arbete vid denna tid bestod helt enkelt av att ge människor vägledning i att använda Anden. Han blev inte kött, och människorna såg ingenting av hans ansikte. Således vägledde han många profeter till att göra hans verk och han gav dem budskap som de vidarebefordrade till alla Israels stammar och klaner. Deras uppgift var att profetera, och en del av dem skrev ner de instruktioner de fått av Jehova för att visa andra. Jehova utsåg dessa människor till att profetera, till att förutsäga framtidens verk eller det verk som återstod att utföra under den aktuella tiden, så att folk skulle kunna se hur underbar och vis Jehova var. De här profetiska böckerna skilde sig helt från de andra böckerna i Bibeln; de var ord som talats eller skrivits av dem som fått ta emot profetians ande, av dem som hade fått visioner från Jehova eller hört hans röst. Med undantag för profeternas böcker består hela Gamla testamentet av böcker som skrivits av människor efter det att Jehova avslutat sin verksamhet. Dessa kan inte ersätta de förutsägelser som uttalats av de profeter som Jehova kallat, på samma sätt som Första och Andra Mosebok inte kan jämföras med Jesajas bok eller Daniels bok. Profetiorna uttalades innan verket hade utförts, medan de andra böckerna skrevs efter det att det hade avslutats, vilket var vad människor var kapabla till. Den tidens profeter inspirerades av Jehova och uttalade profetior, de talade många ord och profeterade om sådant som hörde till nådens tidsålder liksom förstörelsen av världen i de sista dagarna – det verk som Jehova planerade att utföra. Alla de övriga böckerna redogör för det verk som Jehova utfört i Israel. När du läser Bibeln läser du alltså huvudsakligen om vad Jehova gjorde i Israel; Bibelns gamla testamente berättar främst om Jehovas arbete med att vägleda Israel och om hur han använde Mose för att leda israeliterna ut ur Egypten; Mose befriade dem från faraos bojor och förde dem ut i vildmarken varefter de gick in i Kanaan, och allt som följde därefter var deras liv i Kanaan. Allt utom detta är berättelser om Jehovas verk runtom i Israel. Allt som återges i Gamla testamentet är Jehovas verk i Israel, det är det verk som Jehova utförde i det land där han skapade Adam och Eva. Från det att Gud officiellt började leda folket på jorden efter Noa handlar allt som återges i Gamla testamentet om verksamheten i Israel. Och varför finns ingen verksamhet utanför Israel dokumenterad? Därför att Israels land är mänsklighetens vagga. I begynnelsen fanns det inga andra länder än Israel och Jehova var inte verksam på några andra platser. Därför är det som återges i Bibelns Gamla testamentet endast det verk som Gud utförde i Israel på den tiden. De ord som talades av profeterna, av Jesaja, Daniel, Jeremia och Hesekiel … deras ord förutsa hans andra verk på jorden, de förutsa de verk som Jehova Gud själv skulle utföra. Allt detta kom från Gud, det var den helige Andes verk, och allt förutom dessa profetböcker är en redogörelse för människors erfarenheter av Jehovas verk på den tiden.

Skapelsen ägde rum innan människosläktet existerade, men Första Mosebok kom först när människorna fanns; det är en bok som skrevs av Mose under lagens tidsålder. Det är som med det som utspelas bland er i dag: När någonting har hänt skriver ni ner det för att visa framtidens människor, och för människorna i framtiden är det som ni skrivit ner berättelser om sådant som hände i forna tider – det är ingenting mer än historia. Det som nedtecknat i Gamla testamentet är Jehovas verk i Israel och det som omtalas i Nya testamentet är Jesu verk under nådens tidsålder; det dokumenterar det verk som Gud gjort under två olika tidsåldrar. Gamla testamentet dokumenterar Guds verk under lagens tidsålder och därför är Gamla testamentet en historisk bok, medan Nya testamentet är resultatet av det verk som ägde rum i nådens tidsålder. När det nya verket började blev också Nya testamentet föråldrat, och därför är även det en historisk bok. Nya testamentet är naturligtvis inte så systematiskt som Gamla testamentet och berättar inte heller om lika många saker. Alla de många ord som Jehova talade finns dokumenterade i Bibelns Gamla testamentet, medan endast en del av Jesu ord återges i de fyra evangelierna. Jesus utförde naturligtvis också en omfattande verksamhet, men den skrevs inte ner i detalj. Att mindre finns dokumenterat i Nya testamentet beror på hur mycket Jesus gjorde; omfattningen av hans verk under tre och ett halvt år på jorden och apostlarnas verk var mycket mindre än Jehovas verk. Därför är det färre böcker i Nya testamentet än i Gamla testamentet.

Vad för slags bok är Bibeln? Gamla testamentet berättar om Guds verk under lagens tidsålder. Bibelns gamla testamente berättar om allt Jehova gjorde under lagens tidsålder och hans skapelseverk. Det skildrar det verk som Jehova utförde och berättelserna om Jehovas verk avslutas med Malakis bok. Gamla testamentet redogör för två saker som Gud gjorde: det ena är skapelseverket och det andra är kungörandet av lagen. Båda var Jehovas verk. Lagens tidsålder omfattar det verk som genomfördes under Jehova Guds namn; det är hela det verk som utfördes främst i namnet Jehova. Gamla testamentet dokumenterar alltså Jehovas verk medan Nya testamentet dokumenterar Jesu verk, ett verk som främst utfördes i namnet Jesus. Betydelsen av Jesu namn och det verk han gjorde återges huvudsakligen i Nya testamentet. Under den gammaltestamentliga lagens tidsålder uppförde Jehova templet och altaret i Israel, vägledde israeliternas liv på jorden och visade att de var hans utvalda folk, den första grupp människor som han valde ut på jorden och som var efter hans hjärta, den första grupp som han personligen hade lett; Israels tolv stammar var alltså Jehovas första utvalda folk och därför verkade han alltid bland dem ända till dess att hans arbete i lagens tidsålder var avslutat. Det andra verksstadiet var arbetet i den nytestamentliga nådens tidsålder och det utfördes bland det judiska folket, alltså bland medlemmarna av en av Israels tolv stammar. Att verkets omfattning var mindre berodde på att Jesus var Gud i mänsklig gestalt. Jesus verkade inte mer än tre och ett halvt år i landet Judéen; således kan det som finns dokumenterat i Nya testamentet långt ifrån överstiga omfattningen av det verk som dokumenterats i Gamla testamentet. Jesu verk under nådens tidsålder är främst nedtecknat i de fyra evangelierna. Den väg som människorna i nådens tidsålder vandrade karakteriserades av högst ytliga förändringar i deras livssinnelag, och det mesta finns beskrivet i breven. Breven visar hur den helige Ande verkade vid den tiden. (Oavsett om Paulus tuktades eller drabbades av olycka instruerades han naturligtvis av den helige Ande i det arbete han utförde; han var en som användes av den helige Ande vid den tiden. Även Petrus användes av den helige Ande, men han gjorde inte lika mycket som Paulus. Även om Paulus arbete innehöll mänsklig orenhet, kan man av breven som Paulus skrev se hur den helige Ande verkade vid den tiden. Den väg som Paulus ledde var den rätta, den var sann och den var den helige Andes väg.)

Om du vill se det verk som skedde under lagens tidsålder och hur israeliterna följde Jehovas väg, då måste du läsa Gamla testamentet; om du vill förstå det verk som utfördes under nådens tidsålder måste du läsa Nya testamentet. Men hur ser du den yttersta tidens verk? Du måste acceptera Guds ledarskap idag och ta till dig det verk som äger rum idag, för detta är det nya verket och ingen har berättat om det på förhand i Bibeln. I dag har Gud blivit kött och utsett andra utvalda i Kina. Gud verkar i dessa människor, han fortsätter sin verksamhet på jorden, går vidare från sitt verk i nådens tidsålder. Verket i dag är en stig som människan aldrig vandrat och en väg som ingen någonsin sett. Det är ett arbete som aldrig tidigare utförts – det är Guds senaste verk på jorden. Ett verk som aldrig tidigare har utförts är alltså inte historia, för nu är nu och har ännu inte blivit det förflutna. Folk vet inte att Gud har gjort större, nyare verk på jorden, utanför Israel, att det redan har nått utöver Israels horisont och utöver profeternas förutsägelser, att det är en ny och underbar verksamhet utanför profetiornas ord, ett nyare verk bortom Israel, ett verk som människor varken kan uppfatta eller föreställa sig. Hur skulle Bibeln kunna innehålla några detaljerade berättelser om ett sådant verk? Vem skulle ha kunnat dokumentera varje enskild del av dagens verksamhet, utan att utelämna något, i förväg? Vem skulle kunnat återge detta mäktigare och visare verk som trotsar konventionen i den dammiga gamla boken? Dagens verksamhet är inte historia så om du vill vandra den nya vägen av i dag måste du lämna Bibeln, du måste gå bortom Bibelns profetiska och historiska böcker. Endast då kommer du att kunna vandra den nya vägen på rätt sätt och endast då kommer du att kunna träda in i det nya riket och det nya verket. Du måste förstå varför du i dag uppmanas att inte läsa Bibeln, varför det finns ett annat verk som är skilt från Bibeln, varför Gud inte söker efter nyare och mer detaljerad praktik i Bibeln, varför det i stället finns mäktigare verk utanför Bibeln. Allt detta är sådant ni måste förstå. Du måste känna till skillnaden mellan det gamla och det nya verket, och fast du inte läser Bibeln, måste du kunna analysera den; annars kommer du fortfarande att dyrka Bibeln och det blir svårt för dig att träda in i det nya verket och genomgå nya förändringar. Varför studera den där låga, föråldrade vägen när det finns en högre väg? Varför leva bland historiska berättelser när det finns nyare yttranden och nyare verk? De nya yttrandena kan ge dig vad du behöver, vilket visar att detta är det nya verket; de gamla berättelserna kan inte mätta dig eller tillfredsställa dina aktuella behov, vilket visar att de är historia och inte det verk som gäller här och nu. Den högsta vägen är det nyaste verket, och med det nya verket spelar det ingen roll hur hög det förgångnas väg är, den är bara historia som folk blickar tillbaka på, och oavsett hur värdefull den är som referens så är den ändå bara den gamla vägen. Den gamla vägen är historia, även om den återges i den ”heliga Boken”; den nya vägen är här och nu, även om det inte finns något skrivet om den i den ”heliga boken”. Den här vägen kan rädda dig och den här vägen kan förändra dig, för detta är den helige Andes verk.

Ni måste förstå Bibeln – detta verk är synnerligen nödvändigt! I dag behöver du inte läsa Bibeln, för det finns ingenting nytt i den; den är helt igenom gammal. Bibeln är en historisk bok, och om du hade ätit och druckit Gamla testamentet under nådens tidsålder – om du hade praktiserat det som krävdes under Gamla testamentets tid i nådens tidsålder – så hade Jesus förkastat dig och fördömt dig; om du hade tillämpat Gamla testamentet på Jesu gärning hade du varit en farisé. Om du i dag sammanför Gamla och Nya testamentet för att äta och dricka dem och använda dem i praktiken, så kommer Gud av i dag att fördöma dig; du kommer att ha halkat efter den helige Andes verk i dag! Om du äter och dricker Gamla och Nya testamentet så är du utanför den helige Andes ström! Under Jesu tid ledde Jesus judarna och alla som följde honom enligt den helige Andes verksamhet i honom vid den tiden. Han tog inte Bibeln som utgångspunkt för sitt handlande utan talade i enlighet med sitt verk; han fäste inget avseende vid vad Bibeln sade och inte heller sökte han i Bibeln efter en väg att leda sina anhängare. Redan från början av sin verksamhet spred han den väg som bestod av ånger, ett ord som absolut inte nämndes i Gamla testamentets profetior. Inte nog med att han inte handlade enligt Bibeln, utan han visade också vägen in på en ny väg och utförde ett nytt verk. Han hänvisade aldrig till Bibeln när han predikade. Under lagens tidsålder hade ingen någonsin kunnat utföra de under han gjorde då han botade sjuka och drev ut onda andar. Likaså var hans gärning, hans undervisning och makten och myndigheten i hans ord utom räckhåll för någon människa under lagens tidsålder. Jesus gjorde helt enkelt sitt nyare verk, och trots att många människor fördömde honom med hjälp av Bibeln – och till och med använde Gamla testamentet för att korsfästa honom – så överträffade hans gärning Gamla testamentet. Om så inte var fallet, varför spikade folk då fast honom på korset? Var det inte för att det inte stod något i Gamla testamentet om hans undervisning och hans förmåga att bota sjuka och driva ut onda andar? Hans verk syftade till att leda in människor på en ny väg, inte att avsiktligt ta strid mot Bibeln eller avsiktligt avskaffa Gamla testamentet. Han kom bara för att utföra sin gärning, att ta det nya verket till dem som längtade efter och sökte honom. Han kom inte för att förklara Gamla testamentet eller upprätthålla dess verk. Syftet med hans verk var inte att låta lagens tidsålder fortsätta att utvecklas, för han tog ingen hänsyn till huruvida det hade Bibeln som grundval eller inte; Jesus kom helt enkelt för att utföra det verk han hade att göra. Därför förklarade han inte profetiorna i Gamla testamentet och inte heller verkade han i enlighet med orden i den gammaltestamentliga lagens tidsålder. Han struntade i vad Gamla testamentet sade, han brydde sig inte om huruvida det stämde överens med hans verk eller ej och han struntade i vad andra visste om hans verk eller hur de fördömde det. Han fortsatte bara att utföra det han borde göra, även om många människor använde profeternas förutsägelser i Gamla testamentet för att fördöma honom. För människorna föreföll det som om hans verksamhet inte hade någon grundval alls och det var mycket i den som gick stick i stäv med berättelserna i Gamla testamentet. Var inte detta ett misstag från människans sida? Måste man tillämpa lärosatser på Guds verk? Och måste det utföras enligt profeters förutsägelser? När allt kommer omkring – vad är störst: Gud eller Bibeln? Varför måste Guds verk ske enligt Bibeln? Skulle inte Gud ha rätt att gå utöver Bibeln? Skulle inte Gud kunna avvika från Bibeln och verka på annat sätt? Varför helgade inte Jesus och hans lärjungar sabbaten? Om det var meningen att han skulle hålla sabbaten och handla i enlighet med buden i Gamla testamentet, varför firade då inte Jesus sabbaten när han kommit utan istället tvättade fötter, täckte huvudet, bröt bröd och drack vin? Saknas inte allt detta i Gamla testamentets bud? Om Jesus hedrade Gamla testamentet, varför trotsade han då dessa lärosatser? Du måste veta vad som kom först, Gud eller Bibeln! Eftersom han var sabbatens herre, kunde han då inte också vara Bibelns herre?

Det som Jesus gjorde under Nya testamentets tid öppnade ett nytt verk: Han verkade inte i överensstämmelse med Gamla testamentets verk, och inte heller tillämpade han de ord som Jehova talade i Gamla testamentet. Hans verksamhet var hans egen, och den var ett nyare verk som stod över lagen. Således sade han: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva, utan för att uppfylla.” Alltså bröt han mot många lärosatser med det han gjorde. När han gick med lärjungarna genom sädesfälten på sabbaten plockade de och åt av axen; han höll inte sabbaten utan sa: ”Människosonen är herre också över sabbaten.” Enligt israeliternas regler på den tiden skulle den som inte höll sabbaten – oavsett vem det var – stenas till döds. Men Jesus gick varken in i templet eller firade sabbaten, och det verk han gjorde hade inte utförts av Jehova på Gamla testamentets tid. Det verk som Jesus utförde överskred alltså Gamla testamentets lag, det stod över den och stämde inte överens med den. Under nådens tidsålder verkade Jesus inte enligt Gamla testamentets lag, utan han hade redan brutit med dessa lärosatser. Men israeliterna klamrade sig envist fast vid Bibeln och fördömde Jesus – var inte det att förneka Jesu verk? Idag klamrar sig den religiösa världen också envist fast vid Bibeln och somliga människor säger: ”Bibeln är en helig bok och den måste läsas.” Andra säger: ”Guds verk måste upprätthållas för alltid. Gamla testamentet är Guds förbund med israeliterna och det kan vi inte bortse från och sabbaten måste alltid hållas!” Är de inte löjliga? Varför höll inte Jesus sabbaten? Syndade han? Vem kan genomskåda sådana ting? Oavsett hur folk läser Bibeln är det omöjligt för dem att lära känna Guds verk enbart med hjälp av sin fattningsförmåga. Inte nog med att de inte kommer att få någon ren kunskap om Gud, utan deras föreställningar kommer att bli ännu värre, så till den grad att de börjar sätta sig upp emot Gud. Om det inte vore för Guds inkarnation i dag, skulle folk fördärvas av sina egna föreställningar och de skulle dö under Guds tuktan.