Mänskligheten, som blivit så i grunden fördärvad av Satan, vet att det inte finns någon Gud och har slutat att tillbe Gud. I begynnelsen, när Adam och Eva skapades, var Jehovas härlighet och vittnesbörd ständigt närvarande. Men när människan fördärvats förlorade hon härligheten och vittnesbördet, för alla gjorde uppror mot Gud och slutade att dyrka honom helt och hållet. Dagens erövringsverk handlar om att återta allt vittnesbördet och hela härligheten och få alla människor att tillbe Gud, så att det finns vittnesbörd bland det skapade; det här är det verk som ska utförs under det här stadiet. Exakt hur ska mänskligheten erövras? Genom att i det här stadiet använda ordens verk för att göra människan fullkomligt övertygad; genom att använda avslöjande, dömande, tuktan och skoningslös förbannelse för att få henne att underkasta sig helt och hållet; genom att avslöja människans upproriskhet och döma hennes motstånd så att hon ska inse människosläktets orättfärdighet och orenhet och använda detta som en kontrast till Guds rättfärdiga sinnelag. Det är främst genom dessa ord som människan erövras och blir fullkomligt övertygad. Ord är de medel som ska erövra mänskligheten slutgiltigt, och alla som accepterar Guds erövring måste acceptera att slås och dömas av hans ord. Erövringen i dag sker just genom det talade ordet. Och exakt hur ska då folk samarbeta? Genom att inse hur dessa ord ska ätas och drickas och genom att lära sig förstå dem. När det gäller hur människor erövras så är det inget de kan göra på egen hand. Allt du kan göra är att äta och dricka dessa ord och på så sätt bli medveten om ditt fördärv och din smuts, din upproriskhet och orättfärdighet, och falla ner inför Gud. Om du, efter att ha förstått Guds vilja, kan omsätta den i praktisk handling och om du har visioner och kan underkasta dig dessa ord helt och hållet och inte göra några egna val, då har du blivit erövrad – och det har skett som resultat av dessa ord. Varför förlorade mänskligheten vittnesbördet? Därför att ingen förtröstar på Gud, därför att Gud inte har någon plats i människors hjärtan. Erövringen av mänskligheten är lika med återupprättandet av mänsklighetens förtröstan. Folk vill alltid kasta sig huvudstupa in i den mondäna världen, de hoppas för mycket, vill ha för mycket för framtiden och har för många orimliga krav. De tänker alltid på köttet, planerar för köttet och har inget intresse av att söka gudstrons väg. Satan har ryckt bort deras hjärtan, de har förlorat sin vördnad för Gud och de är fixerade vid Satan. Men människan skapades av Gud. Därför har människan förlorat vittnesbördet vilket innebär att hon har förlorat Guds härlighet. Syftet med att erövra mänskligheten är att återvinna härligheten i människans vördnad för Gud. Man kan uttrycka det så här: Det finns många människor som inte strävar efter liv; även om det finns några som strävar efter liv, så är de bara en handfull. Folk är upptagna med sin framtid och bryr sig inte om livet. En del gör uppror mot Gud och motarbetar honom, kritiserar honom bakom hans rygg och utövar inte sanningen. Han struntar i de här människorna tills vidare; för ögonblicket gör han ingenting med dessa upprorets söner, men i framtiden kommer du att leva i mörker och gråta och gnissla tänder. Du känner inte hur dyrbart ljuset är när du lever i det, men när du lever i den mörka natten kommer du att inse hur dyrbart det är och då kommer du att ångra dig. Just nu mår du bra, men det kommer en dag då du ångrar dig. När den dagen kommer och mörkret sänker sig och ljuset aldrig mer finns, då är det försent att ångra sig. Att du inte sätter värde på den tid du har just nu beror på att du fortfarande inte har förstått vad verket av i dag innebär. Så snart det verk som omfattar hela universum startar, alltså när allt det jag säger i dag har besannats, då kommer många människor att hålla sig om huvudet och gråta av ångest. Kommer de inte därmed att ha fallit ner i mörkret under gråt och tandagnisslan? Alla som verkligen strävar efter liv och har blivit fullkomliggjorda kan användas, medan alla upprorets söner som inte duger att användas kommer att falla ner i mörkret. De kommer att ha fråntagits den helige Andes verk och fattar ingenting. Därför kommer de att skaka av gråt efter att ha störtats ner i bestraffning. Om du är väl rustad i den här fasen av verket och du har vuxit i ditt liv, då är du lämplig att användas. Om du är dåligt rustad kommer du att vara oanvändbar även om du kallas till verkets nästa fas – och då kommer du inte att få någon mer chans även om du vill rusta dig. Gud kommer att ha gett sig av; vart skulle du kunna ta vägen för att finna det tillfälle som du har framför dig nu? Vart skulle du kunna gå för att få träning som Gud personligen tillhandahåller? Den dagen kommer Gud inte att tala personligen eller låta sin röst höras; allt du kommer att kunna göra är att läsa det som sägs i dag – hur lätt blir det då att förstå? Hur skulle livet i framtiden kunna vara bättre än det är i dag? Kommer du inte den dagen att lida som en levande död där du gråter och gnisslar tänder? Du skänks välsignelser i dag, men du vet inte hur du ska åtnjuta dem; ditt liv är välsignat men du vet inte om det. Det här visar att du är dömd att lida! I dag gör en del människor motstånd, en del gör uppror, en del gör si eller så. Jag struntar helt enkelt i er, men tro inte att jag är omedveten om vad ni sysslar med. Förstår jag inte ert innersta väsen? Varför hålla på att strida med mig? Tror du inte på Gud för att sträva efter liv och välsignelser för din egen skull? Är det inte för din egen skull som du tror? För ögonblicket utför jag erövringens verk enbart genom att tala, och så snart detta erövringsverk når sitt slut, kommer ditt slut att vara uppenbart. Måste jag säga det uttryckligen till er?

Avsikten med dagens erövringsverk är att göra det uppenbart vad människans slut kommer att bli. Varför säger jag att dagens tuktan och dom är de sista dagarnas dom inför den stora vita tronen? Förstår du inte det? Varför är erövringsverket det slutliga stadiet? Är det inte just för att visa vilken sorts slut varje klass av människor kommer att möta? Är det inte för att låta var och en visa sina sanna färger under erövringsverkets tuktan och dom och därefter bli klassificerad enligt sitt slag? I stället för att säga att detta är att erövra människosläktet, är det kanske bättre att säga att det här handlar om att visa vad för slags slut som väntar varje klass av person. Det handlar om att bedöma folks synder och sedan avslöja de olika klasserna av individer och därmed slå fast huruvida de är onda eller rättfärdiga. Efter erövringsverket följer arbetet med att belöna de goda och bestraffa de onda. Människor som lyder fullkomligt – alltså de som blivit alltigenom erövrade – kommer att placeras i nästa steg av spridningen av Guds verk till hela universum; de som inte erövrats kommer att placeras i mörker och kommer att möta olycka. På så sätt kommer människorna att delas in i klasser efter sitt slag, missdådarna grupperas med det onda och får aldrig mer se solens ljus, medan de rättfärdiga grupperas med det goda och får ta emot ljus och leva för evigt i ljuset. Slutet är nära för allting; människans slut har förevisats klart inför hennes ögon och allting kommer att klassificeras efter sitt slag. Hur kan då människor undfly den vånda det innebär då var och en klassificeras efter sitt slag? De olika sluten för respektive människoklass avslöjas när slutet är nära för allting, och detta sker under arbetet med att erövra hela universum (inklusive hela erövringsverket som inleds med den nuvarande verksamheten). Avslöjandet av hela människosläktets slutliga öde äger rum framför domarsätet under de sista dagarnas erövringsverk, under pågående tuktan. Att klassificera folk efter deras olika slag innebär inte att de återförs till sina ursprungliga klasser, för när människan blev till vid tiden för skapelsen fanns det bara en typ av människa, och den enda uppdelningen var mellan man och kvinna. Det fanns inte många olika sorters människor. Det är först efter flera tusen år av fördärv som olika människoklasser har uppstått, en del som lever under smutsiga djävlars herravälde, en del under onda djävlars herravälde och några – dessa som strävar efter livets väg – under den Allsmäktiges herravälde. Det är enbart på de här viset som det successivt uppstår olika klasser bland människorna, och det är enbart så människorna delar in sig i olika klasser inom den stora mänskliga familjen. Alla människor kommer att ha olika ”fäder”; det är inte så att alla befinner sig helt och hållet under den Allsmäktiges herravälde, för människan är alltför upprorisk. Rättfärdig dom avslöjar alla de olika människotypernas sanna jag och låter inget förbli dolt. Alla visar sitt sanna ansikte i ljuset. Vid det här laget är människan inte längre sådan som hon var i begynnelsen – den ursprungliga avbilden av hennes förfäder har försvunnit för länge sedan – och det beror på att oräkneliga ättlingar till Adam och Eva länge har varit Satans fångar och aldrig mer kommer att skåda himmelsolen, liksom på att människor har fyllts med Satans gift av alla slag. Därmed får folk sina rättmätiga slutmål. Vidare är det på basis av sina varierande gifter som de delas in efter slag, vilket innebär att de sorteras utifrån i hur hög grad de erövras i dag. Människans slut är inte något som har varit förutbestämt sedan världens skapelse. I begynnelsen fanns det nämligen bara en klass som kollektivt kallades ”mänsklighet” och människan var inte fördärvad av Satan utan alla människor levde i Guds ljus utan att något mörker drabbade dem. Men efter det att människan fördärvats av Satan spred sig alla typer och slag av människor ut över hela jorden – alla typer och slag av människor som kom från den familj som kollektivt kallades ”mänsklighet” och bestod av män och kvinnor. De leddes alla av sina förfäder att irra bort från sina allra äldsta förfäder – den mänsklighet som bestod av män och kvinnor (alltså de ursprungliga Adam och Eva, deras allra äldsta förfäder). På den tiden var israeliterna de enda människor på jorden vilkas liv vägleddes av Jehova. De olika typerna av människor som framträdde ur Israel som helhet (alltså ur den ursprungliga familjeklanen) förlorade sedan Jehovas vägledning. Dessa tidiga människor, som var helt okunniga om sådant som rörde människans värld, gjorde sedan som sina förfäder och bosatte sig i de områden de gjorde anspråk på, och så har det fortsatt ända till vår tid. Därför är och förblir de okunniga om hur de irrade bort från Jehova och hur de ända till vår tid har fördärvats av alla sorters smutsiga djävlar och onda andar. Dessa människor som fram till i dag har blivit i grunden fördärvade och förgiftade – dessa som i sista änden inte kan räddas – kommer inte att ha något annat val än att gå samma väg som sina förfäder, de smutsiga djävlarna som fördärvade dem. De som slutligen kan bli frälsta kommer att gå till mänsklighetens avsedda slutmål, alltså till det slut som är reserverat för de frälsta och erövrade. Allt kommer att göras för att frälsa alla dessa som kan bli frälsta – men de som är okänsliga och obotliga kommer inte att ha något annat val än att följa sina förfäder ner i tuktans bottenlösa avgrund. Du ska inte tro att ditt slut var förutbestämt i begynnelsen men inte har uppenbarats förrän nu. Om du tror att det är på det viset, har du då inte glömt att det inte skapades någon separat satanisk klass när mänskligheten ursprungligen skapades? Har du glömt att det bara skapades en enda mänsklighet som bestod av Adam och Eva (varmed menas att det endast skapades man och kvinna)? Om du hade varit Satans ättling i begynnelsen, så skulle ju det ha inneburit att Skaparen inkluderade en satanisk grupp i sin skapelse när han skapade människan, inte sant? Skulle han ha gjort något sådant? Han skapade människan för sitt vittnesbörds skull. Varför skulle han avsiktligt ha skapat en klass av avkomlingar till Satan för att dessa medvetet skulle motarbeta honom? Hur skulle Jehova ha kunnat göra något sådant? Vem skulle ha sett honom som en rättfärdig Gud om han hade gjort det? När jag nu säger att en del av er slutligen kommer att följa med Satan så betyder inte det att du var tillsammans med Satan från begynnelsen, utan det betyder att du har sjunkit så djupt att fastän Gud har försökt frälsa dig så har du ändå misslyckats med att vinna den frälsningen. Det finns ingen annan utväg än att klassa dig tillsammans med Satan. Det beror enbart på att du är bortom all räddning, inte på att Gud är orättvis mot dig och avsiktligt har bestämt att det skulle bli ditt öde att vara ett förkroppsligande av Satan och sedan klassar dig tillsammans med Satan enbart för att du ska få lida. Det är inte den inre sanningen om erövringens verk. Om du tror att det är på det viset så är din förståelse väldigt ensidig! Syftet med erövringens sista stadium är att frälsa människor och även att uppenbara deras slut. Syftet är att avslöja folks moraliska förfall genom dom och på så sätt få dem att vända om, resa sig och börja sträva efter liv och människolivets rätta väg. Syftet är att väcka de avtrubbade och tröga människornas hjärtan och genom dom visa deras inre upproriskhet. Men om folk ändå inte förmår vända om, inte förmår sträva efter människolivets rätta väg och inte förmår kasta av sig dessa fördärv, då är de bortom all frälsning och kommer att slukas av Satan. Detta är innebörden i Guds erövring: att frälsa människor samt att visa deras slutliga öden. Goda slut, dåliga slut – genom erövringsverket uppenbaras allesamman. Huruvida människor kommer att bli frälsta eller fördömd uppenbaras i sin helhet under erövringsverkets gång.

De sista dagarna är när alla ting kommer att klassificeras efter sitt slag genom erövring. Erövring är de sista dagarnas verk; att bedöma varje individs synder är med andra ord de sista dagarnas verk. Hur skulle folk annars kunna klassificeras? Klassificeringsverket som sker bland er är inledningen till en sådan verksamhet i hela universum. När det är genomfört kommer människorna i alla länder och av alla folk att bli föremål för erövringens verk. Det innebär att varje individ i skapelsen kommer att klassificeras efter sitt slag och ställas inför domstolen för att dömas. Ingen människa och inget ting kan undgå att drabbas av denna tuktan och dom, och inte heller finns det någon människa eller något ting som inte kommer att klassificeras efter sitt slag; varenda människa kommer att klassificeras, för alltings slut närmar sig och allt som finns i himlarna och på jorden har nått sin avslutning. Hur skulle människan kunna undkomma den mänskliga tillvarons sista dagar? Och hur mycket länge till kan er olydnad fortsätta? Inser ni inte att era sista dagar är nära förestående? Hur är det möjligt att de som vördar Gud och längtar efter att han ska framträda inte ser den dag då Guds rättfärdighet framträder? Hur kan de annat än motta godhetens slutliga lön? Är du en som gör gott eller en som gör ont? Är du en som accepterar en rättvis dom och sedan lyder, eller är du en som accepterar en rättvis dom och sedan blir fördömd? Lever du i ljus inför domstolen eller lever du i mörker i Hades? Är inte du själv den som vet bäst huruvida du slutligen kommer att bli belönad eller straffad? Är inte du den som vet allra bäst och förstår allra bäst att Gud är rättfärdig? Hur är då ditt uppträdande och ditt hjärta? När jag erövrar dig i dag, måste jag då verkligen tala om för dig huruvida ditt beteende är gott eller ont? Hur mycket har du offrat för min skull? Hur djupt tillber du mig? Vet du inte själv mycket väl hur du uppträder mot mig? Du måste veta bättre än någon annan vad som kommer att bli ditt slutliga öde! Sannerligen säger jag dig: Jag bara skapade mänskligheten och skapade dig, men jag lämnade inte över er till Satan; inte heller fick jag avsiktligt er att göra uppror mot mig eller motarbeta mig och därför straffas av mig. Beror inte alla dessa olyckor och lidanden på att era hjärtan är för hårda och ert uppträdande mot mig för avskyvärt? Är det då inte ni själva som avgör vad som blir ert slutliga öde? Vet inte ni innerst inne bättre än någon annan hur ni kommer att sluta? Mitt syfte med att erövra människor är att uppenbara dem och bättre ge dig frälsning. Mitt syfte är inte att få dig att begå onda handlingar eller att avsiktligt få dig att vandra in i förgörelsens helvete. När den stunden kommer, kommer då inte allt ditt lidande, din gråt och tandagnisslan, att bero på dina synder? Är då inte din egen godhet eller din egen ondska det som dömer dig bäst? Är det inte det bästa beviset på vad ditt slutliga öde kommer att bli?

Idag är jag verksam i Guds utvalda folk i Kina för att avslöja alla deras upproriska sinnelag och demaskera all deras fulhet, och detta förser mig med inramningen för att säga allt jag behöver säga. När jag sedan genomför nästa steg i arbetet med att erövra hela universum, kommer jag att använda min dom av er för att döma orättfärdigheten hos alla i hela universum, för ni representerar de upproriska bland människorna. De som inte kan göra framsteg kommer att bli enbart kontraster och tjänande objekt, medan de som kan göra framsteg kommer att användas. Varför säger jag att dessa som inte kan göra framsteg kommer att fungera enbart som kontraster? Det beror på att mina ord och mitt verk idag siktar in sig på er bakgrund, och på att ni har blivit representativa och sinnebilden för de upproriska i hela människosläktet. Längre fram kommer jag att ta dessa ord, som erövrar er, till främmande länder och använda dem för att erövra människorna där, men du kommer ändå inte att ha vunnit dem. Skulle inte det göra dig till en kontrast? Hela människosläktets fördärvade sinnelag, människans upproriska handlingar och hennes fula skepnader och ansikten – allt detta dokumenteras i dag i de ord som används för att erövra er. Jag kommer sedan att använda dessa ord för att erövra människorna i varje land och varje kyrkosamfund, för ni är arketypen, prejudikatet. Men det var inte min ursprungliga avsikt att överge er; om du inte lyckas bra med din strävan utan det visar sig att du är oförbätterlig, vill du då inte helt enkelt vara ett tjänande objekt och en kontrast? Jag sa en gång att jag utövar min visdom på grundval av Satans intriger. Varför sa jag det? Är det inte sanningen bakom det jag säger och gör just nu? Om du inte kan utvecklas, om du inte blir fullkomliggjord utan i stället straffas, vill du då inte bli en kontrast? Du har kanske lidit mycket i dina dagar men förstår fortfarande ingenting; du är okunnig om allt som gäller livet. Fastän du har blivit tuktad och dömd har du inte förändrats över huvud taget och innerst inne har du inte vunnit liv. När det är dags att pröva ditt verk kommer du att uppleva en prövning lika våldsam som eld och en ännu värre vedermöda. Denna eld kommer att förvandla hela ditt väsen till aska. Som en människa utan liv, en människa som inte har ett uns rent guld inombords, en människa som fortfarande inte blivit fri från det gamla fördärvade sinnelaget och inte ens kan göra bra ifrån sig som kontrast – hur skulle du kunna undgå att kastas ut? Kan en person som är värd mindre än ett öre och som inte äger liv vara till någon användning för erövringsverket? När stunden är inne kommer dina dagar att bli värre än Noas och Sodoms dagar! Då kommer inte dina böner att tjäna någonting till. Hur skulle du kunna komma tillbaka senare och börja omvända dig på nytt när frälsningsverket redan är avslutat? När frälsningsverket har utförts kommer det inte att upprepas; vad som då följer är arbetet med att straffa de onda. Du gör motstånd, du gör uppror och du gör sådant du vet är ont. Ska du då inte få ett hårt straff? Jag säger det här till dig i klartext i dag. Om du väljer att inte lyssna och du sedan drabbas av katastrof, kommer det då inte att vara för sent för dig att känna ånger och börja tro? Jag ger dig en chans att omvända dig i dag, men du vill inte göra det. Hur länge vill du vänta? Till tuktans dag? I dag minns jag inte dina gamla överträdelser i dag; jag förlåter dig om och om igen och vänder bort blicken från din negativa sida och ser bara på din positiva sida, för alla mina nuvarande ord och verk syftar till att frälsa dig och jag har inga onda avsikter mot dig. Ändå vägrar du träda in; du kan inte skilja gott från ont och vet inte att uppskatta godhet. Väntar inte sådana människor bara på att straffet och den rättfärdiga vedergällningen ska infinna sig?

När Mose slog på klippan och det vatten som Jehova skänkte rann fram, var det på grund av hans tro. När David med hjärtat fyllt av glädje spelade på lyran och prisade mig, Jehova, var det på grund av hans tro. När Job förlorade sin boskap som fyllde bergen och sina outsägliga rikedomar och hans kropp blev full av ömma bölder, var det på grund av hans tro. När han kunde höra min, Jehovas, röst och se min, Jehovas, härlighet, var det på grund av hans tro. Att Petrus kunde följa Jesus Kristus berodde på hans tro. Att han kunde spikas fast på korset för min skull och avge ett härligt vittnesbörd berodde också på hans tro. När Johannes såg Människosonens härliga gestalt berodde det på hans tro. När han såg visionen av de yttersta dagarna berodde det än mer på hans tro. Att de så kallade massorna från de hedniska folken har fått min uppenbarelse och fått veta att jag har återvänt i köttet för att utföra mitt verk bland människorna beror också på deras tro. Alla dessa som slagits ner av mina hårda ord och ändå tröstas av dem och är frälsta – har de inte blivit det på grund av sin tro? Folk har fått så mycket på grund av sin tro och det är inte alltid en välsignelse. De får kanske inte ta emot den glädje och fröjd som David kände eller få vatten skänkt av Jehova som Mose fick. Job välsignades till exempel av Jehova på grund av sin tro, men han drabbades också av katastrofer. Oavsett om du blir välsignad eller drabbas av olycka så är båda delarna välsignade händelser. Utan tro skulle du inte kunna ta emot detta erövringsverk, än mindre se Jehovas gärningar förevisade inför dina ögon i dag. Du skulle inte kunna se, än mindre skulle du kunna ta emot. Skulle du kunna se Jehovas gärningar i dag om inte dessa gissel, olyckor och domar drabbade dig? I dag är det tro som gör att du kan bli erövrad, och det är genom att bli erövrad som du kan tro på alla Jehovas gärningar. Det är enbart på grund av tro som du mottar denna tuktan och dom. Genom denna tuktan och dom blir du erövrad och fullkomliggjord. Utan den sortens tuktan och dom som du mottar i dag skulle din tro vara förgäves, för du skulle inte lära känna Gud; oavsett hur mycket du trodde på honom skulle din tro bara vara ett tomt uttryck utan grund i verkligheten. Det är först när du har tagit emot detta erövringsverk, detta verk som gör dig fullkomligt lydig, som din tro blir sann och pålitlig och ditt hjärta vänder sig till Gud. Även om du drabbas av allvarlig dom och förbannelse på grund av detta ord, ”tro”, har du likväl sann tro och du tar emot det sannaste, det verkligaste och det dyrbaraste. Det beror på att det endast är under pågående dom som du ser slutmålet för Guds skapelser; det är i denna dom som du inser att Skaparen ska älskas; det är i detta erövringsverk som du skådar Guds arm; det är i denna erövring som du lär dig förstå människolivet till fullo; det är i denna erövring som du vinner människolivets rätta väg och inser den sanna innebörden i begreppet ”människa”; det är endast i denna erövring som du ser den Allsmäktiges rättfärdiga sinnelag och hans underbara, härliga anlete; det är i detta erövringsverk som du får kunskap om människans ursprung och förstår hela mänsklighetens ”odödliga historia”; det är i denna erövring du kommer att förstå mänsklighetens förfäder och ursprunget till mänsklighetens fördärv; det är i denna erövring som du mottar glädje och tröst liksom oändlig tuktan, fostran och tillrättavisande ord från Skaparen till den mänsklighet han skapade; det är i detta erövringsverk som du mottar såväl välsignelser såväl som de olyckor som är människans lott … Beror inte allt detta på att du hade en liten gnutta tro? Och växte inte din tro efter det att du vunnit dessa ting? Har du inte vunnit oerhört mycket? Inte nog med att du har hört Guds ord och sett Guds visdom, utan du har dessutom personligen upplevt varje steg i hans verk. Du kanske invänder att om du inte haft tro så skulle du inte drabbats av denna sorts tuktan eller denna sorts dom. Men då ska du veta att utan tro skulle du inte bara varit oförmögen att ta emot denna sorts tuktan eller denna sorts omsorg från den Allsmäktige, utan du skulle också för evigt ha gått miste om möjligheten att möta Skaparen. Du skulle aldrig ha känt till mänsklighetens ursprung och aldrig förstått meningen med människans liv. Även om din kropp dog och din själ lämnade den, skulle du inte förstå alla Skaparens gärningar, och än mindre skulle du veta vilket stort verk Skaparen utförde på jorden efter det att han skapat mänskligheten. Som medlem av denna mänsklighet som han skapade, är du villig att okunnig falla ner i mörkret på det här viset och drabbas av evigt straff? Vad är det du kommer att möta om du separerar dig från dagens tuktan och dom? Tror du att du kommer att kunna fly från detta svåra liv bara du kommit bort från dagens tuktan? Är det inte så att vad du kommer att möta om du lämnar ”denna plats” är plågsam tortyr eller grym misshandel från djävulens sida? Är det inte outhärdliga dagar och nätter som väntar? Tror du att bara för att du lyckas undkomma denna dom i dag så kan du undgå den där framtida plågan för alltid? Vad kommer att dyka upp? Kommer det verkligen att vara det Shangri-La som du hopps på? Tror du att du kan undkomma den där framtida eviga tuktan bara genom att fly från verkligheten som du gör nu? Kommer du någonsin mer att få den här sortens tillfälle och den här sortens välsignelse? Kommer du att kunna finna dem när du drabbas av olycka? Kommer du att kunna finna dem när hela mänskligheten träder in i vila? Ditt nuvarande lyckliga liv och den där lilla harmoniska familjen du har – kan de ersätta ditt framtida eviga slutmål? Om du verkligen tror, och om denna tro ger dig riktigt mycket, då är allt det vad du – en skapad varelse – har att vinna och även vad du i första hand borde ha haft. Ingenting är till mer nytta för din tro och ditt liv än denna strävan.

I dag måste du förstå vad Gud begär av dessa som erövras, vad hans inställning är till dem som fullkomliggörs och vad du i dag måste träda in i. Vissa saker behöver du bara förstå lite grand av. Du behöver inte fingranska vissa diskussioner kring Guds hemligheter; de är inte till mycket hjälp för livet och de kräver bara en hastig blick. Du kan läsa hemligheter som Adams och Evas hemlighet; vad det här med Adam och Eva handlade om på den tiden och vilket verk Gud vill utföra i dag. Du behöver förstå att vad Gud vill med att erövra och fullkomna människan är att hon ska bli sådan som Adam och Eva var. Du behöver ha en bra bild inombords av vilken nivå av fullkomning du måste uppnå för att uppfylla Guds krav och sedan måste du sträva efter att uppnå den nivån. Det här har med din trosutövning att göra och det är något du måste förstå. Det räcker för dig att söka träda in i enlighet med vad Guds ord säger om de här sakerna. När du läser att ”mänsklighetens utvecklingshistoria sträcker sig tiotusentals år tillbaka i tiden” blir du nyfiken, så du försöker finna ett svar tillsammans med bröderna och systrarna. ”Gud säger att mänsklighetens utveckling sträcker sig sextusen år tillbaka, inte sant? Vad är då det här med tiotusentals år?” Vad är det för mening med att försöka hitta ett svar på den frågan? Har Gud verkligen något nytta av att du vet huruvida han har verkat i tiotusentals år eller hundratals miljoner år? Det här är ingenting som du, i egenskap av skapad varelse, behöver känna till. Ägna inte den här sortens prat mer än en flyktig tanke, och försök inte förstå det som om det vore en vision. Du måste vara medveten om vad du ska träda in i och förstå i dag, och sedan måste du ha ett fast grepp om det. Först då kommer du att bli erövrad. Efter att ha läst det ovanstående bör din normala reaktion vara denna: Gud brinner av iver, han vill erövra oss och vinna härlighet och vittnesbörd, så hur ska vi samarbeta med honom? Vad måste vi göra för att bli fullkomligt erövrade av honom och bli hans vittnesbörd? Vad måste vi göra för att Gud ska kunna vinna härlighet? Vad måste vi göra för att tillåta oss själva att leva under Guds välde och inte under Satans domän? Det här är vad folk måste tänka på. Var och en av er måste vara på det klara med vad Guds erövring innebär. Detta är ert ansvar. Du kommer inte att få inträde, lära känna detta stadium i verket och bli fullständigt lydig förrän du vunnit denna klarhet. Utan den kommer du inte att uppnå sann lydnad.