För närvarande har alla människor, i varierande grad, inträtt i tuktan. Precis så som Gud sade: ”Jag går sida vid sida med människan.” Detta är absolut sant, ändå kan människorna fortfarande inte förstå det helt. Följden har blivit att en del av det arbete de har utfört har varit onödigt. Gud sade: ”Tvärtom stöder jag dem och drar försorg om dem enligt deras kaliber. Eftersom människorna har huvudrollen i hela min förvaltningsplan, ger jag mer vägledning till dem som har tilldelats rollen som ”mänskliga”, så att de ska kunna spela den rollen helhjärtat och så gott de kan”, och dessutom: ”[…] Men jag vägrar att kritisera deras samveten direkt; i stället fortsätter jag att vägleda dem tålmodigt och systematiskt. Människorna är trots allt svaga och oförmögna att utföra något arbete.” Gud tänker så här: Även om han skulle utplåna alla dessa människor i slutet, skulle hans verk på jorden ändå fortsätta i enlighet med hans ursprungliga plan. Gud utför inte något meningslöst arbete; allt vad Gud gör är gott. Som Petrus sade: ”Även om Gud lekte med människorna som om de vore leksaker, vad skulle människorna ha att klaga på? Vilken rätt skulle de ha?” Är inte detta vad Gud idag åstadkommer med mänskligheten? Kan människorna verkligen ha en sådan uppfattning? Hur kunde Petrus, som levde för flera tusen år sedan, säga något sådant medan dagens ”Petrusar”, som lever i denna högteknologiska och moderna era, inte kan gör det. Jag kan inte säga med säkerhet om historien går framåt eller bakåt, och ingen kan ännu besvara frågan om huruvida vetenskapen rör sig framåt eller bakåt. Allt som Gud har gjort bland människorna har syftat till att göra dem positiva och göra det möjligt för deras liv att mogna. Kan inte folk begripa detta? Allting som gör er negativa är en svaghet hos er, en mycket sårbar punkt som Satan kommer att angripa. Inser ni detta klart? Varför talade Gud på detta sätt? ”Jag bönfaller dem […] med allvar och uppriktighet. Är de verkligen oförmögna att göra vad jag ber dem om?” Vad betyder dessa ord? Varför ställde Gud denna fråga? Den visar att mänskligheten har alltför många negativa sidor, och en enda negativ faktor är tillräcklig för att få människor på fall. Ni kan lika gärna se efter och se vad det leder till om man fortsätter att vara negativ. Allt vad Gud gör, gör han för att fullkomliggöra mänskligheten. Kräver dessa ord någon ytterligare förklaring? Nej – som jag ser det behövs det inte! Man kan säga att människorna har varit besatta av Satan, men det vore mycket bättre att säga att människorna har varit besatta av negativism. Det är en manifestation av mänskligheten, något som hänger samman med människans kött. Därför hamnar alla människor omedvetet i negativism, och därefter i tuktan. Det här är en fälla som Gud har förberett för mänskligheten, och det är vid denna tid människorna lider som mest. Eftersom folk lever i negativism är det svårt för dem att undgå tuktan. Är det inte precis på detta sätt nuförtiden? Men hur kan människorna ignorera Guds ord: ”Nuförtiden är Satan ytterst våldsam. Varför utnyttjar jag inte detta tillfälle till att visa vad som är fokus för mitt verk och uppenbara min makt?” Jag säger några ord som en påminnelse, och genast träder folk från kyrkorna in i tuktan. Det beror på att människorna ännu efter två månader av Guds verk inte har förändrats i sitt innersta. De analyserar helt enkelt Guds ord med sitt intellekt, men deras inställning faktiskt inte förändrats alls. De är fortfarande negativa. Eftersom det är så blir människorna genast bedrövade när Gud nämner att tiden för tuktan är nära, och de tänker: ”Jag vet inte om jag är förutbestämd av Gud, och jag vet inte heller om jag kan stå fast under denna tuktan. Det är ännu svårare att veta vilka metoder Gud kommer att använda för att tukta människorna.” Alla människor är alla rädda för tuktan och ändå är de oförmögna att ändra sig. De lider helt enkelt i tysthet, men samtidigt är de rädda för att de inte ska kunna stå fasta. Under dessa omständigheter, utan att tuktan drabbar dem och utan plågsamma ord, har människorna omedvetet trätt in i tuktan. Därför är de alla nervösa och oroliga. Detta kallas ”att skörda vad de har sått”, för människorna förstår inte Guds verk över huvud taget. Gud har inte lust att slösa fler ord på dessa människor; det tycks som om han anammat ett annat sätt att ta itu med dem, ett sätt som inte är sann tuktan. Det är som när någon fångar en kyckling och tar upp den för att se om det är en höna eller en tupp; det kanske inte verkar vara så viktigt, men den lilla kycklingen blir ändå så skrämd att den kommer att kämpa för att komma loss, som om den är rädd att ägaren ska döda den och äta upp den. Detta beror på att kycklingen inte har någon kunskap om sig själv. Varför skulle någon döda och äta upp en kyckling som bara väger några gram? Vore inte det meningslöst? Det är precis så som Gud sade: ”Varför undviker då människorna mig ständigt? Är det av rädsla för att jag ska behandla dem som små kycklingar som dödas så snart de har fångats?” Därför är allt mänskligt lidande ”osjälvisk” hängivenhet, och det kan ses som ett onödigt pris att betala. Att människorna känner sig rädda beror på att de inte känner sig själva; följden blir att de inte kan riskera sina liv. Detta är mänsklighetens svaghet. Är orden som Gud talar – ”I slutet, låt människorna lära känna sig själva. Detta är mitt slutmål” – föråldrade? Vilka känner verkligen sig själva? Om människorna inte känner sig själva, vad ger dem då rätten att tuktas? Tag lamm som exempel. Hur kan de slaktas, om de inte har vuxit och blivit får? Hur kan människor njuta av ett träd som inte har burit frukt? Alla lägger alltför stor vikt vid ”vaccinerande”. Därför fastar människorna, och de går omkring hungriga. Detta är ett exempel på att de skördar vad de har sått, på att de skadar sig själva, och inte på Guds brutalitet eller omänsklighet. Om människorna en dag plötsligt lär känna sig själva och darrar av fruktan inför Gud, då kommer Gud att börja tukta dem. Bara på detta sätt kommer människorna att villigt utstå umbäranden, lydiga i hjärta och tal. Men hur är det idag? Alla människor tuktas mot sin vilja, som barn som tvingas laga mat. Hur kan de då undgå att vara illa till mods? Alla tänker: ”Ja, ja! Så länge jag tuktas kan jag lika gärna böja ner huvudet och erkänna mig skyldig! Vad kan jag göra? Även om jag gråter måste jag behaga Gud, så vad kan jag göra? Vad som än händer så är det den här vägen jag är på nu. Nåja! Jag antecknar det bara på mitt oturskonto!” Är det inte så människor tänker?

Som Gud har sagt: ”Mänskligheten uppför sig väl; ingen vågar motarbeta mig. Alla står under min ledning och utför det ’arbete’ jag har anvisat dem”. Detta räcker för att visa att ingen enda människa låter sig tuktas villigt, och dessutom att denna tuktan kommer från Gud, för alla människor vill leva i lugn och ro hellre än i tumult och kaos. Gud sade, ”Vem fruktar inte döden? Kan människorna verkligen sätta sina liv på spel?” Detta är absolut rätt; alla är rädda för att dö, naturligtvis förutom då de förtärs av vrede eller förtvivlan. Detta är människans väsen, och det är ytterst svårt att finna en lösning det problemet. Idag har Gud kommit just för att finna en lösning på detta predikament. Alla människor är maktlösa, och därför har Gud specifikt inrättat ett specialistsjukhus bland dem där de kan botas från denna sjukdom. Människorna kan inte själva göra sig fria från denna sjukdoms snaror, och det är orsaken till att de alla är så oroliga att deras munnar inflammeras och deras magar sväller. Med tiden växer mängden gas i deras bukar, vilket leder till ökat tryck, och till sist brister deras tarmar och alla dör. Därför kommer Gud då att ha botat denna allvarliga mänskliga sjukdom, för alla kommer att ha dött. Är inte detta ett botemedel för människornas tillstånd? Gud har kommit med avsikt för att utföra detta verk. Eftersom människorna är väldigt rädda för döden har Gud själv kommit för att utföra detta verk tillsammans med människorna; eftersom de har så litet mod har han först gett dem en demonstration som de kan iaktta. Människorna är inte villiga att lyda förrän de har sett vad Gud har gjort tidigare. Därför sade Gud: ”Eftersom ingen kunde utföra mitt verk, har jag själv ställt mig på slagfältet för att utkämpa en strid på liv och död med Satan.” Detta är en avgörande strid, så antingen dör fisken eller också brister nätet. Så mycket är säkert. Eftersom anden kommer att triumfera i slutet, måste köttet oundvikligen drabbas av döden. Förstår ni vad det innebär? Var ändå inte alltför känsliga. Kanske ovanstående mening är enkel, eller kanske den är komplex. Oavsett vilket så kan människorna i alla fall inte förstå den – så mycket är säkert. När människorna lider, kan de acceptera förädlingen genom Guds ord, vilket man skulle kunna kalla deras smala lycka, eller också skulle man kunna kalla det deras olycka. Ändå skulle jag vilja påminna er om att Guds avsikt trots allt är den rätta – till skillnad från människornas avsikter, för de planerar och arrangerar alltid för sin egen skull. Detta bör vara fullständigt klart; hemfall inte åt evigt grubbel. Är inte just detta människornas svaghet? De är likadana allihop; hellre än att älska Gud älskar de sig själva. Han är en Gud som är mån om människorna, och därför ställer han alltid krav på dem. Ju mer människorna älskar sig själva, desto mer kräver Gud att de ska älska honom och desto hårdare krav ställer han på dem. Det är som om Gud retar människorna med avsikt. Om människorna verkligen älskar honom så verkar han inte kännas vid dem. Därför kliar sig människorna i huvudet och faller i djupa tankar. Detta är en berättelse om Guds sinnelag, bara ett kort omnämnande av ett eller annat. Detta är Guds vilja. Det är vad Gud kräver att människorna ska veta, och det är oavvisligt. Det är en ny uppgift, och människorna måste arbeta hårt med den för att övervinna hinder och göra nya framsteg. Förstår ni detta? Behöver jag säga mer i ämnet?

Om tidigare eror sade Gud att då ”utvaldes inte en enda person någonsin av mig; alla avvisades av min tystnad. Detta beror på att människorna i gångna tider inte uteslutande tjänade mig, och i gengäld älskade jag därför inte uteslutande dem. De tog emot Satans ”presenter” och vände sig sedan om och erbjöd mig dem. Var detta inte en kränkning mot mig?” Hur kan dessa ord förklaras? Det är som Gud sade: ”Alla gåvor härstammar från Satan.” Tidigare generationer av apostlar och profeter var helt beroende av gåvor för att kunna utföra sitt arbete, och genom tiderna har Gud använt deras gåvor för att utföra sitt verk. Det är därför man säger att den tjänst som alla begåvade människor utför kommer från Satan. Men på grund av Guds visdom ”utnyttjar jag Satans list som kontrast till mig”. Därför har Gud kallat begåvade människors tjänster för ”presenter från Satan”, och det är enbart därför att de tillhör Satan som Gud kallar denna handling ”förtal”. Detta är inte någon grundlös anklagelse mot människorna; tvärtom är det en välgrundad och passande förklaring. Därför ”avslöjade jag inte min avsky; i stället drog jag nytta av deras tilltag för egen del genom att låta dessa ”presenter” ingå som material i min förvaltning. Senare, när de väl hade maskinbearbetats, brände jag upp avfallet.” Det är detta som är så underbart med Guds verk. Detta stämmer minst av allt med människors föreställningar, för ingen skulle väl tänka sig att de som regerar som kungar inte är begåvade människor eller att de är obegåvade människor som Gud älskar. Som man kan se har alla Witness Lees och Watchman Nees idéer och förhoppningar gått om intet, och detsamma gäller dagens begåvade människor. Nu har Gud inlett detta verk, och han drar successivt tillbaka allt den helige Andes verk i människor som tjänar som kontrast till hans verk. När Guds verk är fullbordat, kommer alla dessa människor att återvända till sin ursprungliga plats. Men jag vädjar till människorna att inte handla vårdslöst på grund av mina ord. Ni bör följa tingens naturliga förlopp i enlighet med stegen i Guds verk, så att ni inte avbryter det. Förstår ni detta? Det här är nämligen stegen och metoden i Guds verk. När Gud ”bearbetar” dessa ”presenter” till ”färdiga produkter” kommer alla hans avsikter att bli uppenbara, och alla de presenter som tjänar honom kommer att utplånas; men Gud kommer att kunna njuta av de färdiga produkterna. Förstår ni detta? Vad Gud vill ha är färdiga produkter, inte det överflöd av presenter som människorna erbjuder honom. Först när alla har intagit sin rätta plats, alltså när Gud har återvänt till sin ursprungliga position och när även djävulen har intagit sin egen plats, liksom änglarna, utan undantag – först då kommer ett belåtet leende att synas i Guds ansikte, för då har han förverkligat sina avsikter och uppnått sitt mål. Gud kommer inte längre att söka ”assistans” från ”djävulen”, för Guds avsikter har uppenbarats för människorna och människorna kommer aldrig mer att tvingas förmedla dem. Då kommer människornas köttsliga kropp att bli ett med deras ande. Detta är vad Gud uppenbarar för människorna; detta är det slutliga målet för anden, själen och kroppen. Det är en sammanfattning av den ursprungliga innebörden i ordet ”mänsklighet”. Det här behöver inte utforskas i detalj; det räcker att veta lite grand om det. Förstår ni?