Denna del av Guds ord innehåller totalt fyra sektioner som alla uttrycktes av Kristus mellan juni 1992 och 23 mars 2010. Majoriteten baseras på inspelningar av Kristi predikningar och gemenskaper då han reste bland församlingarna. De har inte modifierats på något sätt och Kristus har inte heller ändrat dem i efterhand. De övriga sektionerna skrevs personligen av Kristus (när han skriver gör han det i en enda sittning utan att stanna upp för att tänka eller göra någon redigering, och hans ord är helt och hållet den helige Andes uttryck – detta är bortom allt tvivel). I stället för att skilja dessa två typer av yttranden åt har vi presenterat dem tillsammans i den ordning som de ursprungligen uttryckte; detta gör det möjligt för oss att av Guds yttranden i sin helhet se stegen i Guds verk och förstå hur han arbetar under varje fas, vilket är till gagn för folks kunskap om stegen i Guds verk och Guds visdom.

De första åtta kapitlen i ”Kristi ord när han gick omkring i församlingarna I” – gemensamt omnämnda som ”Vägen” – är en liten del av de ord Kristus talade när han stod på jämställd fot med människan. Trots att de kan synas banala är de fyllda till brädden av Guds kärlek och omtanke om mänskligheten. Tidigare talade Gud ur den tredje himlens perspektiv, vilket öppnade upp ett stort avstånd mellan honom och människan och gjorde folk rädda att nalkas Gud, för att inte tala om att be honom sörja för deras liv. I ”Vägen” talade Gud därför till människan som en jämlike och pekade ut vägriktningen. Därigenom återupprättade han människans relation till Gud så att den blev som den ursprungligen varit; folk tvivlade inte längre på huruvida Gud fortfarande använde sig av ett sätt att tala och plågades inte längre av skräcken för dödens prövning. Gud steg ner från tredje himlen till jorden och folk kom inför hans tron från sjön av eld och svavel, de kastade av sig ”tjänstgörarnas” vålnad och likt nyfödda kalvar tog de officiellt emot dopet i Guds ord. Först då kunde Gud tala förtroligt med dem och fortsätta arbetet med att förse dem med liv. Syftet med att Gud ödmjukade sig som en person var att han skulle komma närmare människorna, minska avståndet mellan dem och honom, låta honom vinna folks erkännande och tillit och väcka en beslutsamhet hos människorna att sträva efter liv och följa Gud. De åtta kapitlen i ”Vägen” kan sammantaget beskrivas som de nycklar med vilka Gud öppnar dörrarna till folks hjärtan, och tillsammans bildar de ett sockerdragerat piller som han ger till människan. Genom att Gud gör detta blir folk kapabla att vara uppmärksamma på hans upprepade undervisning och tillrättavisningar. Man skulle kunna säga att det var först därefter som Gud officiellt inledde arbetet med att tillhandahålla liv och uttrycka sanningen i det här stadiet av verket, då han fortsatte att tala: ”Vad troende bör ha för perspektiv” och ”Om stegen i Guds verk” … Visar inte denna metod Guds visdom och hans allvarliga avsikter? Detta är allra första början av Kristi livsförsörjning, så sanningarna är lite ytligare än i följande sektioner. Principen bakom detta är mycket enkel: Gud arbetar utifrån mänsklighetens behov. Han varken handlar eller talar blint; Gud är den ende som till fullo förstår mänsklighetens behov, och ingen annan har större kärlek till och förståelse av människan.

I yttrandena ett till och med tio i ”Arbete och inträde” kommer Guds ord in i en ny fas. Därför placeras dessa yttranden i början. Därefter kom ”Kristi ord när han gick omkring i församlingarna II” till. Under denna fas ställde Gud mer detaljerade krav på sina efterföljare, krav som inkluderade kunskap om folks livsstilar, vad som krävdes av deras kaliber och så vidare. Eftersom dessa människor var fast beslutna att följa Gud och inte längre hyste några tvivel rörande Guds identitet och väsen, började Gud också formellt behandla dem som medlemmar av sin egen familj och han berättade om Guds verks inre sanning från tiden för skapelsen till i dag, avslöjade sanningen bakom Bibeln och undervisade dem om den sanna innebörden i Guds inkarnation. Guds yttranden i denna sektion gav folk en bättre förståelse av Guds väsen och kärnan i hans verk, och gjorde att de kunde förstå att vad de vunnit från Guds frälsning överträffade vad de hade vunnit av profeter och apostlar i alla gångna tider. Från varje rad med Guds ord kan du förnimma vart enda jota av hans visdom liksom av hans sorgfälliga kärlek och omtanke gentemot människan. Förutom att uttrycka dessa ord avslöjade Gud offentligt människans tidigare åsikter och villfarelser, en efter en, liksom sådant som folk aldrig någonsin föreställt sig och den väg som människan skulle gå i framtiden. Kanske är detta exakt den begränsade ”kärlek” som människan är kapabel att uppleva! Gud hade trots allt gett människorna allt de behövde och allt de bad om utan att hålla tillbaka något eller begära någonting i gengäld.

Flera speciella kapitel i denna sektion behandlar Bibeln. Bibeln har varit en del av människans historia i flera tusen år. Dessutom behandlar folk den som Gud, så till den grad att den i de sista dagarna har intagit Guds plats vilket väcker Guds förtret. Så när tiden tillät kände Gud sig tvungen att klargöra Bibelns inre historia och ursprung; om han inte gjorde det skulle Bibeln fortsätta att hålla Guds plats i folks hjärtan och folk skulle använda Bibelns ord för att bedöma och fördöma Guds gärningar. Att Gud förklarade Bibelns kärna, sammansättning och brister betydde inte på något vis att han förnekade Bibelns existens eller att han fördömde den; snarare tillhandahöll han en lämplig, passande beskrivning som återupprättade den ursprungliga bilden av Bibeln, inriktade sig på folks missuppfattningar angående Bibeln och gav dem en korrekta syn på den, så att de inte längre dyrkade Bibeln och inte längre var vilsna; det vill säga, så att de inte längre skulle missta sin blinda tro på Bibeln för tro på Gud och tillbedjan av Gud, rädda för att ens konfrontera dess sanna bakgrund och bristfälligheter. Så snart folk har en oförfalskad förståelse av Bibeln kan de kasta den åt sidan utan samvetsbetänkligheter och modigt acceptera Guds nya ord. Det är Guds målsättning med dessa kapitel. Den sanning Gud önskar tala om för folk här är att ingen teori och inget faktum kan ersätta Guds verk och ord av i dag och att ingenting kan ta Guds plats. Om folk inte kan ta sig ur Bibelns fälla kommer de aldrig att kunna komma inför Gud. Om de önskar komma inför Gud måste de först rena sina hjärtan från allt som skulle kunna ersätta honom; sedan kommer Gud att vara nöjd med dem. Glöm inte att även om Gud bara förklarar Bibeln här så finns det många andra felaktiga saker som folk faktiskt tillber förutom Bibeln; det enda de inte tillber är det som verkligen kommer från Gud. Gud använder bara Bibeln som exempel för att påminna folk om att inte ta fel väg och inte gå till ytterligheter igen och falla offer för förvirring medan de tror på Gud och accepterar hans ord.

De ord som Gud ger människan går från ytliga till djupa. Ämnena för hans yttranden utgör följer kontinuerligt på varandra, från människors yttre beteende och handlingar till deras fördärvade sinnelag, och därifrån riktar Gud spetsen på sitt lingvistiska spjut mot människosjälens djupaste del: människans natur. Under den period då ”Kristi ord när han gick omkring i församlingarna III” uttrycktes betonar Guds yttranden människans väsen och identitet och vad det innebär att vara en verklig människa – dessa de djupaste sanningarna och väsentligaste frågorna rörande folks inträde i livet. När man tänker tillbaka på de sanningar som Gud förser människan med i ”Kristi ord när han gick omkring i församlingarna I” är naturligtvis innehållet i ”Kristi ord när han gick omkring i församlingarna III” jämförelsevis otroligt djupt. Orden i denna sektion berör människornas framtida väg och hur de kan bli fullkomliggjorda; de berör också mänskligheten framtida slutmål och hur Gud och människa kommer att träda in i vila tillsammans. (Man skulle kunna säga att av de ord som Gud hittills har uttryckt till människorna angående deras natur, deras uppgift och deras slutmål, är det här de ord som är lättast att förstå.) Det är Guds förhoppning att de människor som läser dessa ord är de som har separerat sig från mänskliga åsikter och föreställningar, som är kapabla att hysa en äkta förståelse av alla Guds ord i djupet av sina hjärtan. Vidare hoppas han att alla de som läser dessa ord kan ta hans ord som sanningen, vägen och livet samt att de inte behandlar Gud lättsinnigt eller lurar honom. Om folk läser de här orden med inställningen att de ska granska Gud eller syna honom i sömmarna, då kommer dessa yttranden att vara som en stängd bok för dem. De enda som är kvalificerade att acceptera dessa ord är de som strävar efter sanningen, inte hyser tillstymmelsen till tvivel rörande Gud och är fast beslutna att följa honom.

”Kristi ord när han gick omkring i församlingarna IV” är en annan kategori gudomliga yttranden som följer på ”Guds ord till hela universum”. Denna sektion omfattar Guds uppmaningar, undervisning och uppenbarelser till människorna i kristna samfund, som exempelvis: ”När du skådar Jesu andliga kropp har Gud förnyat himmel och jord” och ”De som är oförenliga med Kristus är garanterat motståndare till Gud”. Den omfattar även Guds mest specifika krav på mänskligheten, såsom: ”Förbered tillräckligt med goda gärningar för ditt slutmål”, ”Tre förmaningar” och ”Överträdelser kommer att leda människan till helvetet”. Här behandlas många aspekter som exempelvis uppenbarelser och domar över alla slags människor och ord om hur man lär känna Gud. Man skulle kunna säga att den här sektionen utgör själva kärnan i Guds dom över mänskligheten. Den mest oförglömliga delen av denna sektion av Guds yttranden är att, när Gud var på väg att dra ner ridån för sitt verk, blottlade han vad som finns i människors innersta märg: svek. Hans målsättning är att folk slutligen ska inse följande faktum och bränna in det i sina hjärtans djupaste vrår: Det spelar ingen roll hur länge du har varit Guds efterföljare – det ligger fortfarande i din natur att svika Gud. Det ligger med andra ord i människans natur att svika Gud, för folk är oförmögna att uppnå fullkomlig mognad i livet, och det kan bara ske relativa förändringar i deras sinnelag. Även om dessa två kapitel, ”Svek (1)” och ”Svek (2)”, träffar människor som ett slag, utgör de sannerligen Guds mest trogna och välvilliga varningar till folk. När självbelåtna och inbilska människor har läst dessa två kapitel kommer åtminstone deras egen ondska att dämpas och de kommer att lugna sig. Med de här två kapitlen påminner Gud alla människor om att oavsett hur moget ditt liv än är, hur djupa dina upplevelser än är, hur stor din tillförsikt än är, var du än föddes och vart du än beger dig, så har din natur av svek mot Gud en benägenhet att uppenbara sig när och var som helst. Vad Gud vill säga varenda individ är detta: Det ligger i varenda människas medfödda natur att svika Gud. Guds avsikt med att uttrycka dessa två kapitel är naturligtvis inte att finna ursäkter att förkasta eller fördöma mänskligheten, utan att göra människorna mer medvetna om sin natur så att de alltid kan leva aktsamt inför Gud och ta emot hans vägledning, vilket kommer att förhindra att de mister Guds närvaro och börjar vandra vägen utan återvändo. De här två kapitlen utgör en väckarklocka för alla som följer Gud. Förhoppningsvis kommer folk att förstå Guds allvarliga avsikter; alla dessa ord är trots allt odiskutabla fakta – så varför behöver människan grubbla över när och hur Gud uttryckte dem? Om Gud behöll alltihop för sig själv och väntade tills folk ansåg att det var lämpligt för honom att yttra dem, skulle det inte vara för sent då? När skulle den lämpligaste tiden vara?

Gud använder sig av många metoder och perspektiv i de här fyra sektionerna. Ibland använder han till exempel satir och ibland använder han metoden med direkt tillhandahållande och undervisning; ibland använder han exempel och ibland använder han kärva tillrättavisningar. Totalt sett använder han mängder av olika metoder och syftet är att tillgodose folks olika tillstånd och smaker. Det perspektiv han talar ur förändras allt efter typen av metod och innehållet i hans yttranden. Ibland använder han till exempel orden ”jag” eller ”mig”; han talar alltså till folk ur Guds eget perspektiv. Ibland talar han i tredje person och säger att ”Gud” är si eller så, och vid andra tillfällen talar han ur en människas perspektiv. Men oavsett ur vilket perspektiv han talar förändras inte hans väsen, för oavsett hur han talar är allt han uttrycker Guds eget väsen – alltsamman är sanningen och det är vad mänskligheten behöver.