VII. Hemligheter rörande Bibeln

Dagliga ord från Gud (Utdrag 265)

I många år har människors traditionella sätt att tro (kristendomens, en av världens tre huvudreligioner) varit att läsa Bibeln; att överge Bibeln är att inte tro på Herren, att överge Bibeln är irrlärighet och kätteri; och även när människor läser andra böcker måste dessa böcker ha sin grund i att förklara Bibeln. Det innebär att om du säger dig tro på Herren så måste du läsa Bibeln, du måste äta och dricka Bibeln, och du får inte dyrka någon bok utöver Bibeln som inte involverar Bibeln. Om du gör det så sviker du Gud. Så länge som Bibeln har funnits har människors tro på Herren varit detsamma som att tro på Bibeln. I stället för att säga att människor tror på Herren är det bättre att säga att de tror på Bibeln; snarare än att säga att de har börjat läsa Bibeln är det bättre att säga att de har börjat tro på Bibeln; hellre än att säga att de har återvänt till Herren skulle det vara bättre att säga att de har återvänt till Bibeln. På så sätt dyrkar människor Bibeln som om den var Gud, som om den var deras livsnerv och att förlora den skulle vara liktydigt med att förlora sitt liv. Människor ser på Bibeln som något som står lika högt som Gud och det finns till och med de som ser den som något som är högre än Gud. Om människor saknar den helige Andes verk, om de inte kan känna Gud, kan de ändå fortsätta att leva – men så snart de förlorar Bibeln eller förlorar de berömda kapitel och tankespråk som finns i Bibeln är det som om de har förlorat sitt liv. Så snart som människor kommer till tro på Herren börjar de därför läsa Bibeln och memorera den, och ju mer de kan lära sig utantill av Bibeln, desto mer visar detta att de älskar Herren och har en stark tro. De som har läst Bibeln och kan tala med andra om den är alla goda bröder och systrar. Under alla dessa år har människors tro och lojalitet gentemot Herren mätts med utgångspunkt från hur mycket de förstår av Bibeln. De flesta människor förstår helt enkelt inte varför de ska tro på Gud eller hur de ska tro på Gud, utan gör inget annat än söker blint efter ledtrådar för att kunna tyda kapitlen i Bibeln. Människor har aldrig strävat efter att ledas av den helige Andes verk; de har aldrig gjort något annat än att frenetiskt studera och undersöka Bibeln, och ingen har någonsin funnit något senare verk av den helige Ande utanför Bibeln. Ingen har någonsin lämnat eller vågat lämna Bibeln. Människor har studerat Bibeln under alla dessa år, kommit på så många förklaringar och lagt ner så mycket arbete; de har också många olika åsikter om Bibeln som de diskuterar i all oändlighet, så att det idag finns mer än tvåtusen olika samfund. Alla vill alla de finna några speciella förklaringar eller djupare hemligheter i Bibeln; de vill utforska den och hitta bakgrunden till Jehovas verk i Israel eller till Jesu verk i Judéen eller fler hemligheter som ingen annan känner till. Människors sätt att se på Bibeln präglas av fixering och tro och ingen kan vara helt klar över Bibelns insideshistoria eller inre väsen. Därför har folk än i dag en obeskrivlig känsla av förundran när det gäller Bibeln och de är ännu mer besatta av den och förtröstar ännu mer på den. I dag vill alla finna profetiorna om den yttersta tidens verksamhet i Bibeln, de vill upptäcka vilket arbete Gud utför under de sista dagarna och vad som är tecknen på ändens tid. På detta sätt blir deras dyrkan av Bibeln intensivare och ju mer vi närmar oss de sista dagarna, desto större blind trovärdighet tillskriver de Bibelns profetior, särskilt de som handlar om den yttersta tiden. Med sådan blind tro på Bibeln, med sådan tillit till Bibeln. har de ingen önskan att söka den helige Andes verk. Folk har föreställningen att endast Bibeln kan komma med den helige Andes verk, att det endast är i Bibeln de kan finna Guds fotspår, att det endast är i Bibeln som hemligheterna i Guds verk är gömda, att det endast är Bibeln – och inte några andra böcker eller människor – som kan klargöra allt om Gud och hela hans verk, att Bibeln kan ta himlens verk till jorden och att Bibeln kan både börja och avsluta tidsåldrarna. Med dessa åsikter är människor inte benägna att söka efter den helige Andes verk. Så oavsett hur mycket hjälp Bibeln var för folk förr i tiden så har den blivit ett hinder för Guds senaste verk. Utan Bibeln kan människor söka efter Guds fotspår på annat håll, men idag har hans fotspår hållits tillbaka av Bibeln, och att utvidga hans senaste verksamhet har blivit dubbelt svårt och en kamp i uppförsbacke. Allt detta beror på de berömda kapitlen och orden i Bibeln samt på Bibelns olika profetior. Bibeln har blivit en avgud i människornas medvetande, den har blivit en gåta i deras hjärnor och de kan helt enkelt inte tänka sig att Gud kan verka oberoende av Bibeln, de kan inte tro att människor kan finna Gud utanför Bibeln, än mindre kan de tro att Gud skulle kunna avvika från Bibeln under det avslutande verket och börja på nytt. Det här är otänkbart för folk; de kan inte tro det eller ens föreställa sig det. Bibeln har blivit ett stort hinder för människor att ta emot Guds nya verk och gjort det svårt för honom att utvidga detta nya verk.

Utdrag ur ”Angående Bibeln (1)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 266)

När Gud hade genomfört lagens tidsålders verk framställdes Gamla testamentet, och det var då som folk började läsa Bibeln. När Jesus kommit utförde han nådens tidsålders verk och hans apostlar skrev Nya testamentet. På så sätt framställdes Bibelns Gamla och Nya testamenten och än idag har alla dessa som tror på Gud läst Bibeln. Den innehåller naturligtvis också en del av profeternas förutsägelser, och dessa förutsägelser är på intet sätt historia. Bibeln består av flera delar – den innehåller inte bara profetior eller Jehovas verk, och inte heller finns bara Paulus brev i den. Du måste veta hur många delar Bibeln omfattar; Gamla testamentet innehåller Första Mosebok, Andra Mosebok och så vidare … och där finns också de böcker med profetior som profeterna skrev. Gamla testamentet avslutas med Malakis bok. Det dokumenterar verket i lagens tidsålder, som leddes av Jehova; från Första Mosebok till Malakis bok finns en omfattande redogörelse för hela den verksamhet som utfördes under lagens tidsålder. Gamla testamentet dokumenterar alltså allt de människor upplevde som vägleddes av Jehova under lagens tidsålder. Under lagens tidsålder på Gamla testamentets tid uttalade det stora antal profeter som Jehova utsett profetior åt honom, de gav instruktioner till olika stammar och folk och förutsa det verk som Jehova skulle göra. Dessa människor som Jehova utsett hade alla fått profetians ande av honom: De kunde se visionerna från Jehova och höra hans röst, och på så sätt inspirerades de av honom och skrev ner profetior. Det arbete de gjorde var ett uttryck för Jehovas röst, uttrycket för Jehovas profetia, och Jehovas arbete vid denna tid bestod helt enkelt av att ge människor vägledning i att använda Anden. Han blev inte kött, och människorna såg ingenting av hans ansikte. Således vägledde han många profeter till att göra hans verk och han gav dem budskap som de vidarebefordrade till alla Israels stammar och klaner. Deras uppgift var att profetera, och en del av dem skrev ner de instruktioner de fått av Jehova för att visa andra. Jehova utsåg dessa människor till att profetera, till att förutsäga framtidens verk eller det verk som återstod att utföra under den aktuella tiden, så att folk skulle kunna se hur underbar och vis Jehova var. De här profetiska böckerna skilde sig helt från de andra böckerna i Bibeln; de var ord som talats eller skrivits av dem som fått ta emot profetians ande, av dem som hade fått visioner från Jehova eller hört hans röst. Med undantag för profeternas böcker består hela Gamla testamentet av böcker som skrivits av människor efter det att Jehova avslutat sin verksamhet. Dessa kan inte ersätta de förutsägelser som uttalats av de profeter som Jehova kallat, på samma sätt som Första och Andra Mosebok inte kan jämföras med Jesajas bok eller Daniels bok. Profetiorna uttalades innan verket hade utförts, medan de andra böckerna skrevs efter det att det hade avslutats, vilket var vad människor var kapabla till. Den tidens profeter inspirerades av Jehova och uttalade profetior, de talade många ord och profeterade om sådant som hörde till nådens tidsålder liksom förstörelsen av världen i de sista dagarna – det verk som Jehova planerade att utföra. Alla de övriga böckerna redogör för det verk som Jehova utfört i Israel. När du läser Bibeln läser du alltså huvudsakligen om vad Jehova gjorde i Israel; Bibelns gamla testamente berättar främst om Jehovas arbete med att vägleda Israel och om hur han använde Mose för att leda israeliterna ut ur Egypten; Mose befriade dem från faraos bojor och förde dem ut i vildmarken varefter de gick in i Kanaan, och allt som följde därefter var deras liv i Kanaan. Allt utom detta är berättelser om Jehovas verk runtom i Israel. Allt som återges i Gamla testamentet är Jehovas verk i Israel, det är det verk som Jehova utförde i det land där han skapade Adam och Eva. Från det att Gud officiellt började leda folket på jorden efter Noa handlar allt som återges i Gamla testamentet om verksamheten i Israel. Och varför finns ingen verksamhet utanför Israel dokumenterad? Därför att Israels land är mänsklighetens vagga. I begynnelsen fanns det inga andra länder än Israel och Jehova var inte verksam på några andra platser. Därför är det som återges i Bibeln endast det verk som utfördes i Israel på den tiden. De ord som talades av profeterna, av Jesaja, Daniel, Jeremia och Hesekiel … deras ord förutsa hans andra verk på jorden, de förutsa de verk som Jehova Gud själv skulle utföra. Allt detta kom från Gud, det var den helige Andes verk, och allt förutom dessa profetböcker är en redogörelse för människors erfarenheter av Jehovas verk på den tiden.

Skapelsen ägde rum innan människosläktet existerade, men Första Mosebok kom först när människorna fanns; det är en bok som skrevs av Mose under lagens tidsålder. Det är som med det som utspelas bland er i dag: När någonting har hänt skriver ni ner det för att visa framtidens människor, och för människorna i framtiden är det som ni skrivit ner berättelser om sådant som hände i forna tider – det är ingenting mer än historia. Det som nedtecknat i Gamla testamentet är Jehovas verk i Israel och det som omtalas i Nya testamentet är Jesu verk under nådens tidsålder; det dokumenterar det verk som Gud gjort under två olika tidsåldrar. Gamla testamentet dokumenterar Guds verk under lagens tidsålder och därför är Gamla testamentet en historisk bok, medan Nya testamentet är resultatet av det verk som ägde rum i nådens tidsålder. När det nya verket började blev också Nya testamentet föråldrat, och därför är även det en historisk bok. Nya testamentet är naturligtvis inte så systematiskt som Gamla testamentet och berättar inte heller om lika många saker. Alla de många ord som Gamla testamentets Jehova talade är nedtecknade i Bibeln, medan endast en del av Jesu ord återges i de fyra evangelierna. Jesus utförde naturligtvis också en omfattande verksamhet, men den skrevs inte ner i detalj. Att mindre finns dokumenterat i Nya testamentet beror på hur mycket Jesus gjorde; omfattningen av hans verk under tre och ett halvt år på jorden och apostlarnas verk var mycket mindre än Jehovas verk. Därför är det färre böcker i Nya testamentet än i Gamla testamentet.

Utdrag ur ”Angående Bibeln (1)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 267)

Vad för slags bok är Bibeln? Gamla testamentet berättar om Guds verk under lagens tidsålder. Bibelns gamla testamente berättar om allt Jehova gjorde under lagens tidsålder och hans skapelseverk. Det skildrar det verk som Jehova utförde och berättelserna om Jehovas verk avslutas med Malakis bok. Gamla testamentet redogör för två saker som Gud gjorde: det ena är skapelseverket och det andra är kungörandet av lagen. Båda var Jehovas verk. Lagens tidsålder omfattar det verk som genomfördes under Jehova Guds namn; det är hela det verk som utfördes främst i namnet Jehova. Gamla testamentet dokumenterar alltså Jehovas verk medan Nya testamentet dokumenterar Jesu verk, ett verk som främst utfördes i namnet Jesus. Betydelsen av Jesu namn och det verk han gjorde återges huvudsakligen i Nya testamentet. Under den gammaltestamentliga lagens tidsålder uppförde Jehova templet och altaret i Israel, vägledde israeliternas liv på jorden och visade att de var hans utvalda folk, den första grupp människor som han valde ut på jorden och som var efter hans hjärta, den första grupp som han personligen hade lett; Israels tolv stammar var alltså Jehovas första utvalda folk och därför verkade han alltid bland dem ända till dess att hans arbete i lagens tidsålder var avslutat. Det andra verksstadiet var arbetet i den nytestamentliga nådens tidsålder och det utfördes bland medlemmarna av Juda stam, en av Israels tolv stammar. Att verkets omfattning var mindre berodde på att Jesus var Gud i mänsklig gestalt. Jesus verkade inte mer än tre och ett halvt år i landet Judéen; således kan det som finns dokumenterat i Nya testamentet långt ifrån överstiga omfattningen av det verk som dokumenterats i Gamla testamentet.

Utdrag ur ”Angående Bibeln (1)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 268)

Om du vill se det verk som skedde under lagens tidsålder och hur israeliterna följde Jehovas väg, då måste du läsa Gamla testamentet; om du vill förstå det verk som utfördes under nådens tidsålder måste du läsa Nya testamentet. Men hur ser du den yttersta tidens verk? Du måste acceptera Guds ledarskap idag och ta till dig det verk som äger rum idag, för detta är det nya verket och ingen har berättat om det på förhand i Bibeln. I dag har Gud blivit kött och utsett andra utvalda i Kina. Gud verkar i dessa människor, han fortsätter sin verksamhet på jorden, går vidare från sitt verk i nådens tidsålder. Verket i dag är en stig som människan aldrig vandrat och en väg som ingen någonsin sett. Det är ett arbete som aldrig tidigare utförts – det är Guds senaste verk på jorden. Ett verk som aldrig tidigare har utförts är alltså inte historia, för nu är nu och har ännu inte blivit det förflutna. Folk vet inte att Gud har gjort större, nyare verk på jorden, utanför Israel, att det redan har nått utöver Israels horisont och utöver profeternas förutsägelser, att det är en ny och underbar verksamhet utanför profetiornas ord, ett nyare verk bortom Israel, ett verk som människor varken kan uppfatta eller föreställa sig. Hur skulle Bibeln kunna innehålla några detaljerade berättelser om ett sådant verk? Vem skulle ha kunnat dokumentera varje enskild del av dagens verksamhet, utan att utelämna något, i förväg? Vem skulle kunnat återge detta mäktigare och visare verk som trotsar konventionen i den dammiga gamla boken? Dagens verksamhet är inte historia så om du vill vandra den nya vägen av i dag måste du lämna Bibeln, du måste gå bortom Bibelns profetiska och historiska böcker. Endast då kommer du att kunna vandra den nya vägen på rätt sätt och endast då kommer du att kunna träda in i det nya riket och det nya verket. Du måste förstå varför du i dag uppmanas att inte läsa Bibeln, varför det finns ett annat verk som är skilt från Bibeln, varför Gud inte söker efter nyare och mer detaljerad praktik i Bibeln, varför det i stället finns mäktigare verk utanför Bibeln. Allt detta är sådant ni måste förstå. Du måste känna till skillnaden mellan det gamla och det nya verket, och fast du inte läser Bibeln, måste du kunna analysera den; annars kommer du fortfarande att dyrka Bibeln och det blir svårt för dig att träda in i det nya verket och genomgå nya förändringar. Varför studera den där låga, föråldrade vägen när det finns en högre väg? Varför leva bland historiska berättelser när det finns nyare yttranden och nyare verk? De nya yttrandena kan ge dig vad du behöver, vilket visar att detta är det nya verket; de gamla berättelserna kan inte mätta dig eller tillfredsställa dina aktuella behov, vilket visar att de är historia och inte det verk som gäller här och nu. Den högsta vägen är det nyaste verket, och med det nya verket spelar det ingen roll hur hög det förgångnas väg är eftersom den ändå bara är människors historiska funderingar, och oavsett hur värdefull den är som referens så är den ändå bara den gamla vägen. Den gamla vägen är historia, även om den återges i den ”heliga Boken”; den nya vägen är här och nu, även om det inte finns något skrivet om den i den ”heliga boken”. Den här vägen kan rädda dig och den här vägen kan förändra dig, för detta är den helige Andes verk.

Utdrag ur ”Angående Bibeln (1)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 269)

Bibeln är en historisk bok, och om du hade ätit och druckit Gamla testamentet under nådens tidsålder – om du hade praktiserat det som krävdes under Gamla testamentets tid i nådens tidsålder – så hade Jesus förkastat dig och fördömt dig; om du hade tillämpat Gamla testamentet på Jesu gärning hade du varit en farisé. Om du i dag sammanför Gamla och Nya testamentet för att äta och dricka dem och använda dem i praktiken, så kommer Gud av i dag att fördöma dig; du kommer att ha halkat efter den helige Andes verk i dag! Om du äter och dricker Gamla och Nya testamentet så är du utanför den helige Andes ström! Under Jesu tid ledde Jesus judarna och alla som följde honom enligt den helige Andes verksamhet i honom vid den tiden. Han tog inte Bibeln som utgångspunkt för sitt handlande utan talade i enlighet med sitt verk; han fäste inget avseende vid vad Bibeln sade och inte heller sökte han i Bibeln efter en väg att leda sina anhängare. Redan från början av sin verksamhet spred han den väg som bestod av ånger, ett ord som absolut inte nämndes i Gamla testamentets profetior. Inte nog med att han inte handlade enligt Bibeln, utan han visade också vägen in på en ny väg och utförde ett nytt verk. Han hänvisade aldrig till Bibeln när han predikade. Under lagens tidsålder hade ingen någonsin kunnat utföra de under han gjorde då han botade sjuka och drev ut onda andar. Likaså var hans gärning, hans undervisning och makten och myndigheten i hans ord utom räckhåll för någon människa under lagens tidsålder. Jesus gjorde helt enkelt sitt nyare verk, och trots att många människor fördömde honom med hjälp av Bibeln – och till och med använde Gamla testamentet för att korsfästa honom – så överträffade hans gärning Gamla testamentet. Om så inte var fallet, varför spikade folk då fast honom på korset? Var det inte för att det inte stod något i Gamla testamentet om hans undervisning och hans förmåga att bota sjuka och driva ut onda andar? Hans verk syftade till att leda in människor på en ny väg, inte att avsiktligt ta strid mot Bibeln eller avsiktligt avskaffa Gamla testamentet. Han kom bara för att utföra sin gärning, att ta det nya verket till dem som längtade efter och sökte honom. Han kom inte för att förklara Gamla testamentet eller upprätthålla dess verk. Syftet med hans verk var inte att låta lagens tidsålder fortsätta att utvecklas, för han tog ingen hänsyn till huruvida det hade Bibeln som grundval eller inte; Jesus kom helt enkelt för att utföra det verk han hade att göra. Därför förklarade han inte profetiorna i Gamla testamentet och inte heller verkade han i enlighet med orden i den gammaltestamentliga lagens tidsålder. Han struntade i vad Gamla testamentet sade, han brydde sig inte om huruvida det stämde överens med hans verk eller ej och han struntade i vad andra visste om hans verk eller hur de fördömde det. Han fortsatte bara att utföra det han borde göra, även om många människor använde profeternas förutsägelser i Gamla testamentet för att fördöma honom. För människorna föreföll det som om hans verksamhet inte hade någon grundval alls och det var mycket i den som gick stick i stäv med berättelserna i Gamla testamentet. Var inte detta ett misstag från människans sida? Måste man tillämpa lärosatser på Guds verk? Och måste det utföras enligt profeters förutsägelser? När allt kommer omkring — vad är störst: Gud eller Bibeln? Varför måste Guds verk ske enligt Bibeln? Skulle inte Gud ha rätt att gå utöver Bibeln? Skulle inte Gud kunna avvika från Bibeln och verka på annat sätt? Varför helgade inte Jesus och hans lärjungar sabbaten? Om det var meningen att han skulle hålla sabbaten och handla i enlighet med buden i Gamla testamentet, varför firade då inte Jesus sabbaten när han kommit utan istället tvättade fötter, täckte huvudet, bröt bröd och drack vin? Saknas inte allt detta i Gamla testamentets bud? Om Jesus hedrade Gamla testamentet, varför trotsade han då dessa lärosatser? Du måste veta vad som kom först, Gud eller Bibeln! Eftersom han var sabbatens herre, kunde han då inte också vara Bibelns herre?

Det som Jesus gjorde under Nya testamentets tid öppnade ett nytt verk: Han verkade inte i överensstämmelse med Gamla testamentets verk, och inte heller tillämpade han de ord som Jehova talade i Gamla testamentet. Hans verksamhet var hans egen, och den var ett nyare verk som stod över lagen. Således sade han: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva, utan för att uppfylla.” Alltså bröt han mot många lärosatser med det han gjorde. När han gick med lärjungarna genom sädesfälten på sabbaten plockade de och åt av axen; han höll inte sabbaten utan sa: ”Människosonen är herre också över sabbaten.” Enligt israeliternas regler på den tiden skulle den som inte höll sabbaten – oavsett vem det var – stenas till döds. Men Jesus gick varken in i templet eller firade sabbaten, och det verk han gjorde hade inte utförts av Jehova på Gamla testamentets tid. Det verk som Jesus utförde överskred alltså Gamla testamentets lag, det stod över den och stämde inte överens med den. Under nådens tidsålder verkade Jesus inte enligt Gamla testamentets lag, utan han hade redan brutit med dessa lärosatser. Men israeliterna klamrade sig envist fast vid Bibeln och fördömde Jesus – var inte det att förneka Jesu verk? Idag klamrar sig den religiösa världen också envist fast vid Bibeln och somliga människor säger: "Bibeln är en helig bok och den måste läsas.” Andra säger: ”Guds verk måste upprätthållas för alltid. Gamla testamentet är Guds förbund med israeliterna och det kan vi inte bortse från och sabbaten måste alltid hållas!” Är de inte löjliga? Varför höll inte Jesus sabbaten? Syndade han? Vem kan genomskåda sådana ting? Oavsett hur folk läser Bibeln är det omöjligt för dem att lära känna Guds verk enbart med hjälp av sin fattningsförmåga. Inte nog med att de inte kommer att få någon ren kunskap om Gud, utan deras föreställningar kommer att bli ännu värre, så till den grad att de börjar sätta sig upp emot Gud. Om det inte vore för Guds inkarnation i dag, skulle folk fördärvas av sina egna föreställningar och de skulle dö under Guds tuktan.

Utdrag ur ”Angående Bibeln (1)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 270)

Bibeln kallas även Gamla och Nya testamentet. Vet ni vad ”testamente” syftar på? ”Testamentet” i Gamla testamentet kommer från Jehovas förbund med Israels folk när han dödade egyptierna och räddade israeliterna från farao. Beviset för detta förbund var naturligtvis det lammblod som ströks på dörrposter, varigenom Gud upprättade ett förbund med människan, i vilket det stod att alla som hade lammblod på tvärbjälken och dörrposterna var israeliter, Guds utvalda folk, och de skulle alla skonas av Jehova (för Jehova skulle då snart döda Egyptens alla förstfödda söner och de förstfödda bland får och nötkreatur). Detta förbund har två betydelsenivåer. Ingen som hörde till Egyptens folk eller boskap skulle räddas av Jehova; han skulle döda alla deras förstfödda söner och förstfödda får och nötkreatur. Därför förutsades det i många profetböcker att egyptierna skulle tuktas hårt som ett resultat av Jehovas förbund. Detta är förbundets första betydelsenivå. Jehova dödade Egyptens förstfödda söner och allt förstfött bland dess boskap medan han skonade alla israeliter, vilket innebar att alla dessa som tillhörde Israels land vårdades av Jehova och skulle skonas; han ville bedriva ett långsiktigt verk bland dem och upprättade förbundet med dem med hjälp av lammblod. I fortsättningen skulle Jehova inte döda israeliterna, och han sade att de för evigt skulle vara hans utvalda. Bland Israels tolv stammar skulle han ta itu med sitt verk som gällde lagens tidsålder i dess helhet, han skulle uppenbara alla sina lagar för israeliterna och välja ut profeter och domare bland dem, och de skulle stå i centrum för hans verk. Jehova slöt ett förbund med dem: Om inte tidsåldern ändrades, skulle han verka endast bland de utvalda. Jehovas förbund var oföränderligt, för det var slutet i blod och upprättat med hans utvalda folk. Än viktigare var att han hade valt en lämplig omfattning och ett lämpligt mål för att sätta igång sitt verk för hela tidsåldern, och därför såg människor förbundet som särskilt viktigt. Detta är förbundets andra betydelsenivå. Med undantag för Första Mosebok, som tillkom före upprättandet av förbundet, berättar alla andra böcker i Gamla testamentet om Guds verk bland israeliterna efter upprättandet av förbundet. Visserligen finns det enstaka berättelser om hedningarna, men i stort sett dokumenterar Gamla testamentet Guds verk i Israel. På grund av Jehovas förbund med israeliterna kallas de böcker som är skrivna under lagens tidsålder för Gamla testamentet. De har fått sitt namn efter Jehovas förbund med israeliterna.

Nya testamentet har fått sitt namn efter det blod som Jesus utgöt på korset och hans förbund med alla som trodde på honom. Jesu förbund var detta: Människor behövde bara tro på honom för att deras synder skulle bli förlåtna tack vare det blod som han utgöt, och sålunda skulle de bli frälsta och pånyttfödda genom honom och inte längre vara syndare; människor behövde bara tro på honom för att motta hans nåd och skulle inte lida i helvetet efter att de dött. Alla böcker som är skrivna under nådens tidsålder kom efter detta förbund, och allesamman dokumenterar det verk och de yttranden som det innehåller. De går inte längre än till frälsningen genom Herren Jesu korsfästelse eller förbundet; de är alla böcker skrivna av bröderna i Herren som hade erfarenheter. Således har även dessa böcker fått sitt namn efter ett förbund: De kallas Nya testamentet. Dessa två testamenten omfattar bara lagens tidsålder och nådens tidsålder och har inget samband med den avslutande tidsåldern. Därför är Bibeln inte till någon större nytta för den yttersta tidens folk av i dag. Den tjänar på sin höjd som en tillfällig referens, men i grunden har den inte mycket användningsvärde. Ändå värderar religiösa människor den fortfarande högst. De känner inte Bibeln; de vet bara hur de ska förklara Bibeln och är i grund och botten omedvetna om dess ursprung. Deras inställning till Bibeln är denna: Allt i Bibeln är rätt, den innehåller inga bristfälligheter eller fel. Eftersom de först har bestämt att Bibeln har rätt och saknar fel, studerar och undersöker de den med stort intresse. Dagens stadium av verket förutsades inte i Bibeln. Det nämndes aldrig något om erövringsverket på den mörkaste av alla platser, för detta är det senaste verket. Eftersom tidsåldern är en annan, var till och med Jesus själv ovetande om att detta stadium skulle genomföras i den yttersta tiden — så hur skulle människorna i den yttersta tiden kunna finna detta stadium av verket i Bibeln genom att studera den?

Utdrag ur ”Angående Bibeln (2)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 271)

Allt i Bibeln är inte en uppteckning av de ord som Gud själv har talat. Bibeln dokumenterar helt enkelt de tidigare två stadierna av Guds verk, varav en del är en redogörelse för profeternas förutsägelser och en del utgörs av erfarenheter och kunskap som skrivits ner av människor som Gud använt genom tiderna. Mänskliga erfarenheter är färgade av människors åsikter och kunskap, något som är oundvikligt. I många av Bibelns böcker finns mänskliga föreställningar, mänskliga fördomar och människors orimliga uppfattningar. Visserligen är de flesta av orden ett resultat av den helige Andes insikt och upplysning och förståelsen är korrekt – men ändå kan man inte säga att de är ett helt och hållet riktigt uttryck för sanningen. Deras syn på vissa ting är inget annat än kunskap hämtad ur personlig erfarenhet eller den helige Andes upplysning. Profeternas förutsägelser var instruktioner som kom direkt från Gud själv: Profetiorna hos sådana som Jesaja, Daniel, Esra, Jeremia och Hesekiel kom från den helige Andes direkta tilltal; dessa människor var siare, de hade tagit emot profetians ande och de var alla profeter i Gamla testamentet. Under lagens tidsålder uttalade dessa människor, som hade tagit emot inspiration från Jehova, många profetior som var direkt instruerade av Jehova. Och varför verkade Jehova i dem? Därför att Israels folk var Guds utvalda folk och profeternas verksamhet måste ske bland dem; det var därför profeterna kunde ta emot sådana uppenbarelser. Faktum är att de själva inte förstod det som Gud uppenbarade för dem. Den helige Ande talade dessa ord genom deras munnar för att framtidens människor skulle kunna förstå dessa ting och se att de verkligen var Guds Andes, den helige Andes, verk och inte kom från människan, och för att ge dem bekräftelse på den helige Andes verk. Under nådens tidsålder gjorde Jesus själv allt detta arbete i deras ställe, och därför profeterade människor inte längre. Var då Jesus en profet? Jesus var naturligtvis en profet, men han kunde också utföra apostlarnas arbete – han kunde både profetera, predika och undervisa människor i hela landet. Men det verk han utförde och den identitet han representerade var inte samma sak. Han kom för att återlösa hela mänskligheten, för att återlösa människan från synden; han var en profet och en apostel, men i än högre grad var han Kristus. En profet kan uttala profetior, men man kan inte säga att en sådan profet är Kristus. Vid den tiden uttalade Jesus många profetior, så man kan säga att han var en profet, men man kan inte säga att eftersom han var en profet så var han inte var Kristus. Det beror på att han representerade Gud själv när han genomförde ett stadium av verket, och hans identitet skilde sig från Jesajas: Han kom för att fullända återlösningsverket, och han sörjde även för människans liv, och Guds ande kom direkt till honom. I det verk han utförde fanns ingen inspiration från Guds ande eller några instruktioner från Jehova. I stället verkade anden direkt – vilket är tillräckligt för att bevisa att Jesus inte var detsamma som en profet. Det verk han utförde var återlösningsverket; att profetera kom i andra hand. Han var profet och apostel, men först och främst var han Återlösaren. Siarna kunde däremot bara profetera och var oförmögna att representera Guds ande på något annat sätt. Eftersom Jesus gjorde mycket som människan aldrig tidigare gjort och utförde verket att återlösa människan, var han således annorlunda än sådana som Jesaja.

Utdrag ur ”Angående Bibeln (3)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 272)

I dag tror människor att Bibeln är Gud och att Gud är Bibeln. Därför tror de också att alla Bibelns ord var de enda som Gud talade och att de alla yttrades av Gud. De som tror på Gud tror till och med att fastän alla Gamla och Nya testamentets sextiosex böcker skrevs av människor var alla inspirerade av Gud och är en nedteckning av den helige Andes yttranden. Detta är en mänsklig missuppfattning och den stämmer inte helt med verkligheten. I själva verket är det mesta i Gamla testamentet, bortsett från profetböckerna, en historisk urkund. En del av breven i Nya testamentet härrör från människors erfarenheter och en del kommer av den helige Andes upplysning; Paulus brev var till exempel en människas verk, de var alla resultatet av den helige Andes upplysning, de skrevs till församlingarna och var förmanande och uppmuntrande ord till bröderna och systrarna i församlingarna. Det var inte några ord som uttalades av den helige Ande – Paulus kunde inte tala för den helige Andes räkning, inte heller var han någon profet och än mindre såg han de visioner som Johannes skådade. Hans brev skrevs till församlingarna i Efesos, Filadelfia, Galatien och andra församlingar. Paulus brev i Nya testamentet är alltså brev som Paulus skrev till församlingarna och inte något som inspirerades av den helige Ande eller dikterades av den helige Ande. De är bara uppmaningar och tröstande och uppmuntrande ord som han skrev till församlingarna under sin verksamhet. På så sätt är de också en redogörelse för mycket av Paulus arbete under den tiden. De skrevs för alla som är bröder och systrar i Herren så att bröderna och systrarna i den tidens församlingar skulle följa hans råd och hålla fast vid den omvändelsens väg som Herren Jesus visat. Paulus sade absolut inte att alla, vare sig dåtida eller framtida församlingar, måste äta och dricka det han skrev, och inte heller sa han att alla hans ord kom från Gud. Med utgångspunkt från de då aktuella förhållandena i kyrkan delade han helt enkelt gemenskap med bröderna och systrarna, förmanade dem och inspirerade dem till tro; han predikade helt enkelt och påminde och förmanade folk. Hans ord grundades på hans eget ansvar, och han stödde människorna genom dessa ord. Han var verksam som en apostel till den tidens församlingar, han var en arbetare som användes av Herren Jesus, och därför måste han ta på sig ansvaret för församlingarna, utföra församlingarnas arbete och ta reda på hur det stod till med bröderna och systrarna – och på grund av detta skrev han brev till alla bröderna och systrarna i Herren. Allt han sa som var uppbyggligt och positivt för människor var riktigt, men det var inte den helige Andes yttranden och det kunde inte representera Gud. Det är en förfärlig uppfattning och en enorm hädelse om folk behandlar redogörelserna för en mans erfarenheter och en mans brev som om de vore ord som den helige Ande talat till kyrkorna! Det här gäller i synnerhet de brev som Paulus skrev till församlingarna, för han skrev breven till bröderna och systrarna med utgångspunkt från de förhållanden och den situation som rådde i respektive församling just då, och syftet var att förmana bröderna och systrarna i Herren, så att de kunde ta emot Herren Jesu nåd. Hans brev syftade till att väcka den tidens bröder och systrar. Man kan säga att detta var hans eget ansvar, och det var även det ansvar som den helige Ande gett honom; när allt kommer omkring var han en apostel som ledde den tidens församlingar, som skrev brev till församlingarna och förmanade dem – det var hans ansvar. Hans identitet var bara en arbetande apostels, han var bara en apostel som var sänd av Gud; han var varken en profet eller en siare. För honom var hans eget arbete och bröderna och systrarnas liv av yttersta vikt. Således kunde han inte uttala sig å den helige Andes vägnar. Hans ord var inte den helige Andes ord och än mindre kunde de sägas vara Guds ord, för Paulus var bara en Guds skapelse och absolut inte en inkarnation av Gud. Han hade inte samma identitet som Jesus. Jesu ord var den helige Andes ord, de var Guds ord, för han var Kristus – Guds son. Hur skulle Paulus kunna vara hans like? Om människor ser breven eller exempelvis Paulus ord som yttranden av den helige Ande och dyrkar dem som Gud, så kan man bara säga att de är alltför okritiska. För att uttrycka sig mer bryskt — är inte detta ren och skär hädelse? Hur skulle en människa kunna tala å Guds vägnar? Och hur skulle människor kunna böja knä inför uppteckningarna av Paulus brev och de ord han talade som om de vore en helig eller himmelsk bok? Skulle en människa lättvindigt kunna yttra Guds ord? Hur skulle en människa kunna tala å Guds vägnar? Så vad säger du – skulle inte de brev han skrev till församlingarna kunna vara färgade av hans egna idéer? Hur skulle de kunna vara opåverkade av mänskliga idéer? Han skrev brev till församlingarna med utgångspunkt från sina personliga erfarenheter och vad han själv varit med om i sitt liv. Paulus skrev exempelvis ett brev till församlingarna i Galatien som innehöll en viss åsikt, medan Petrus skrev ett annat som innehöll en annan uppfattning. Vilket av dem kom från den helige Ande? Ingen kan veta säkert. Därför kan man bara säga att båda hade ett ansvar för församlingarna, men deras brev återspeglar deras mognad och utgör deras försörjning och stöd till bröderna och systrarna liksom deras ansvar gentemot församlingarna och är bara ett uttryck för mänskligt arbete – de kom inte helt och hållet från den helige Ande. Om du säger att hans brev är den helige Andes ord så är du dåraktig och begår hädelse! De paulinska breven liksom de andra breven i Nya testamentet är av samma typ som nyare tiders andliga gestalters memoarer: De är jämbördiga med Watchman Nees böcker eller Lawrences erfarenheter och så vidare. Skillnaden är bara att sentida andliga gestalters böcker inte finns med i Nya testamentet, men de här människornas väsen var detsamma: De var människor som användes av den helige Ande under en viss tidsperiod, men de kunde inte representera Gud direkt.

Utdrag ur ”Angående Bibeln (3)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 273)

Matteusevangeliet i Nya testamentet redogör för Jesu stamtavla. I början står det att Jesus var ättling till Abraham och David och son till Josef; sedan står det att Jesus avlades av den helige Ande och föddes av en jungfru – vilket skulle betyda att han inte var Josefs son eller ättling till Abraham och David. Men stamtavlan håller fast vid att knyta Jesus till Josef. Sedan börjar den redovisa den process varigenom Jesus föddes. Det står att Jesus avlades av den helige Ande, att han föddes av en jungfru och att han inte var Josefs son. Likväl står det klart och tydligt i stamtavlan att Jesus var Josefs son, och eftersom den är skriven för Jesus redovisar den fyrtiotvå generationer. När den kommer till Josefs generation, påpekar den skyndsamt att Josef var Marias make, ord som ska bevisa att Jesus var ättling till Abraham. Är inte detta motsägelsefullt? Stamtavlan dokumenterar klart och tydligt Josefs förfäder, den är uppenbarligen Josefs stamtavla, men Matteus vidhåller att det rör sig om Jesu stamtavla. Är inte detta att förneka det faktum att Jesus avlades av den helige Ande? Är alltså inte Matteus stamtavla en mänsklig idé? Det är löjligt! På det här viset kan du se att denna bok inte kom helt och fullt från den helige Ande. Det finns kanske en del människor som tror att Gud måste ha en jordisk stamtavla och följaktligen hänför de Jesus till den fyrtioandra generationen efter Abraham. Detta är verkligen löjligt! Hur skulle Gud kunna ha en stamtavla sedan han anlänt till jorden? Räknar du inte Gud till en av hans egna skapade varelser om du säger att han har en stamtavla? För Gud är inte av jorden, han är skapelsens Herre, och även om han är av kött så är han inte av samma väsen som människan. Hur skulle du kunna räkna Gud som en som är av samma slag som en varelse som skapats av Gud? Abraham kan inte representera Gud; han var föremål för Jehovas verksamhet på den tiden, han var bara en trogen tjänare som Jehova godkänt och han var en israelit. Hur skulle han kunna vara en förfader till Jesus?

Vem skrev Jesu stamtavla? Skrev Jesus den själv? Sa Jesus personligen till dem: ”Skriv ner min stamtavla”? Den nedtecknades av Matteus sedan Jesus hade spikats fast på korset. Vid det laget hade Jesus gjort mycket som var obegripligt för hans lärjungar och han hade inte gett dem någon förklaring. Sedan han lämnat lärjungarna började de predika och verka överallt, och de började skriva breven och evangelierna för att användas i det stadiet av verket. Nya testamentets evangelier nedtecknades tjugo till trettio år efter att Jesus korsfästes. Dessförinnan läste Israels folk bara Gamla testamentet. I början av nådens tidsålder läste människorna alltså Gamla testamentet. Nya testamentet kom först under nådens tidsålder. Nya testamentet fanns inte när Jesus verkade; efter det att han uppstått och stigit upp till himlen dokumenterade man hans verk. Först då fanns de fyra evangelierna liksom Paulus och Petrus brev samt Uppenbarelseboken. Drygt trehundra år efter Jesu himmelsfärd samlade senare generationer dessa dokument och först då fanns Bibelns Nya testamente. Först sedan detta arbete hade slutförts fanns Nya testamentet; det hade inte funnits tidigare. Gud hade gjort allt detta arbete, och Paulus och de andra apostlarna hade skrivit så många brev till församlingarna på olika platser. Senare sammanställde folk deras brev och slutligen infogades den största visionen som Johannes nedtecknade på ön Patmos och som innehöll profetior om Guds verk i den yttersta tiden. Det var människor som skapade ordningsföljden som skiljer sig från yttrandena idag. Det som upptecknas i dag sker enligt stegen i Guds verk; det som människor sysselsätter sig med i dag är det verk som Gud personligen utför och de ord som han själv yttrar. Du – mänskligheten – behöver inte ingripa; de ord som kommer direkt från Anden har sammanställts steg för steg och skiljer sig från ordningen i människornas uppteckningar. Man kan säga att människorna skrev i enlighet med sin utbildningsnivå och mänskliga kaliber. De skrev ner människors upplevelser och var och en hade sitt eget sätt att skriva och sin egen kunskap och alla skrifter var olika. Därför är du extremt okunnig och dum om du dyrkar Bibeln som Gud! Varför söker du inte det verk som utförs av Gud av i dag? Endast Guds verk kan rädda människan. Bibeln kan inte rädda människan, människor skulle kunna läsa den i tusentals år och ändå inte förändras det allra minsta, och om du dyrkar Bibeln kommer du aldrig att vinna den helige Andes verk.

Utdrag ur ”Angående Bibeln (3)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 274)

Många människor tror att det är samma sak att förstå och kunna tolka Bibeln som att finna den sanna vägen – men är det verkligen så enkelt? Ingen känner till Bibelns verklighet: Att den inte är något mer än en historisk redogörelse för Guds verk och ett vittnesbörd om de två tidigare stadierna av Guds verk samt att den inte ger dig någon förståelse av målen för Guds verk. Alla som har läst Bibeln vet att den dokumenterar de två stadierna av Guds verk under lagens tidsålder och nådens tidsålder. Gamla testamentet skildrar Israels historia och Jehovas verk från tiden för skapelsen till slutet av lagens tidsålder. Nya testamentet dokumenterar Jesu verk på jorden i de fyra evangelierna och dessutom Paulus verksamhet – är inte detta historiska berättelser? När man tar upp saker från det förgångna i dag blir de historia, och det spelar ingen roll hur sanna eller verkliga de än må vara så är de ändå historia – och historien kan inte säga något om nutiden, för Gud ser inte tillbaka på historien! Så om du bara förstår Bibeln och inte förstår något om det verk som Gud har för avsikt att göra i dag, och om du tror på Gud men inte söker den helige Andes verk, då förstår du inte vad det innebär att söka Gud. Om du läser Bibeln för att studera Israels historia, för att utforska historien om hur Gud skapade alla himlar och jorden, då tror du inte på Gud. Men eftersom du i dag tror på Gud och strävar efter liv, eftersom du söker kunskap om Gud och inte håller fast vid döda bokstäver och lärosatser eller försöker förstå historien, måste du söka Guds vilja av i dag och inriktningen i den helige Andes verk. Om du hade varit arkeolog hade du kunnat läsa Bibeln – men det är du inte, du är en av dem som tror på Gud och du behöver söka Guds vilja i dag. Genom att läsa Bibeln kan du i bästa fall förstå lite av Israels historia, du lär dig om Abrahams, Davids och Moses liv och hur de dyrkade Jehova, hur Jehova brände dem som motsatte sig honom och hur han talade till den tidsålderns människor. Du kommer bara att lära dig om Guds verk i det förgångna. Bibelns berättelser handlar om hur de tidiga människorna i Israel vördade Gud och levde under Jehovas ledning. Eftersom israeliterna var Guds utvalda folk kan du i Gamla testamentet se hela det israelitiska folkets lojalitet mot Jehova och hur han tog hand om och välsignade alla dessa som lydde honom; du kan se att när Gud verkade i Israel var han fylld av nåd och kärlek men också av uppslukande lågor och att alla israeliter från de enkla till de mäktiga vördade honom, och därför välsignade Gud hela landet. Sådan är Israels historia som finns nedtecknad i Gamla testamentet.

Utdrag ur ”Angående Bibeln (4)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 275)

Bibeln är en historisk beskrivning av Guds verk i Israel och den dokumenterar många forntida profeters förutsägelser liksom en del av Jehovas yttranden under hans verksamhet på den tiden. Därför betraktar alla människor denna bok som helig (för Gud är helig och stor). Detta är naturligtvis ett resultat av deras vördnad för Jehova och deras tillbedjan av Gud. Man ser på denna bok på detta sätt bara på grund av att Guds skapade varelser vördar och dyrkar sin Skapare så djupt, och det finns till och med de som kallar denna bok en himmelsk bok. Men faktum är att det endast är en mänsklig skrift. Den har inte namngivits av Jehova själv, och Jehova har inte personligen styrt dess skapelse. Författare till denna bok är med andra ord inte Gud utan människor. Den heliga Bibeln är bara den respektfulla titel som människan gett den. Titeln har inte bestämts av Jehova och Jesus efter en diskussion dem emellan; den är inget annat än en mänsklig idé. För denna bok skrevs inte av Jehova och än mindre av Jesus. Den utgörs i stället av redogörelser som lämnats av många forntida profeter, apostlar och siare och sedan sammanställts av senare generationer till en bok med gamla texter som folk betraktar som särskilt heliga, en bok som man tror innehåller många outgrundliga och djupa hemligheter som väntar på att uttolkas av kommande generationer. Det gör folk ännu mer benägna att tro att detta är en himmelsk bok. Med tillägg av de fyra evangelierna och Uppenbarelseboken blir folks inställning till den helt annorlunda än till någon annan bok, och ingen vågar därför skärskåda denna ”himmelska bok”, eftersom den är för ”helig”.

Hur kan folk så fort de läser Bibeln finna ett rätt sätt att utöva sin tro i den? Hur lyckas de få ut så mycket som var obegripligt för dem? I dag skärskådar jag Bibeln på det här viset och det betyder inte att jag avskyr den eller förnekar dess värde som referens. Jag förklarar och klargör Bibelns inneboende värde och ursprung för dig så att du inte ska bli kvar i mörkret. Folk har nämligen så många åsikter om Bibeln och de flesta av dem är felaktiga; att läsa Bibeln på detta sätt hindrar dem inte bara från att uppnå det de borde, utan vad som är viktigare är att det hindrar det arbete jag avser att göra. Det är oerhört störande för framtidens arbete och orsakar bara nackdelar och inga fördelar. Därför är det jag lär dig helt enkelt Bibelns andemening och bakgrundshistoria. Jag begär inte att du ska låta bli att läsa Bibeln eller gå omkring och säga att den saknar värde, utan jag vill bara att du ska ha korrekt kunskap och åsikt om Bibeln. Var inte för enkelspårig! Även om Bibeln är en historiebok som skrevs av människor, så dokumenterar den även många av de principer gamla tiders heliga och profeter följde i sin gudsdyrkan liksom senare apostlars erfarenheter av att tjäna Gud; allt detta var sådant som dessa människor verkligen såg och upplevde och som kan tjäna som referens för vår tids människor då de söker den sanna vägen. Så genom att läsa Bibeln kan folk alltså finna många nya sätt att leva som inte går att hitta i andra böcker. Dessa sätt är de levnadssätt som följer av den helige Andes verk och som profeter och apostlar i gångna tider upplevde, och många av orden är värdefulla och kan ge människor vad de behöver. Därför tycker alla om att läsa Bibeln. Eftersom det finns så mycket dolt i Bibeln skiljer sig folks syn på den från den syn man har på verk av stora andliga personligheter. Bibeln är en beskrivning och sammanställning av de upplevelser och kunskaper de människor som tjänade Jehova och Jesus hade under den gamla och nya tidsåldern, och därför har den gett senare generationer stora insikter och upplysning och sätt att leva. Anledningen till att Bibeln står över alla andra stora andliga personers skrifter är att alla deras skrifter bygger på Bibeln, alla deras erfarenheter kommer från Bibeln och alla förklarar de Bibeln. Så även om människor kan få näring från böcker av stora andliga personer vördar de fortfarande Bibeln, eftersom den framstår som så mäktig och djup för dem! Fastän Bibeln samlar några av böckerna om livets ord, såsom Paulus brev och Petrus brev, och fastän folk kan få näring och hjälp av dessa böcker, så är de likväl föråldrade, de tillhör en gången tid, och hur bra de än är så passar de bara för en tidsperiod och varar inte för evigt. Guds verk utvecklas nämligen ständigt och kan helt enkelt inte bara stanna upp vid den tid då Paulus och Petrus levde eller för alltid vara kvar i nådens tidsålder då Jesus korsfästes. Därför är dessa böcker endast lämpliga för nådens tidsålder, inte för rikets tidsålder i de sista dagarna. De kan endast sörja för de troende under nådens tidsålder, inte för de heliga under rikets tidsålder, och hur bra de än är så är de ändå föråldrade. Det är samma sak med Jehovas skapelseverk eller hans verk i Israel. Det spelar ingen roll hur stort verket var, det skulle ändå bli föråldrat och den tid skulle trots allt komma då det var förbi. Det är likadant med Guds verk. Det är stort, men det kommer en tid när det tar slut; det kan inte alltid förbli mitt i skapelseverket eller korsfästelseverket. Det spelar ingen roll hur övertygande korsfästelsens verk var och hur effektivt det besegrade Satan — ett verk är trots allt fortfarande ett verk och tidsåldrarna är trots allt fortfarande tidsåldrar; verket kan inte alltid vila på samma grund och tiderna kan inte förbli desamma för evigt, för skapelsen inträffade och de sista dagarna måste komma. Detta är oundvikligt! I dag har följaktligen livets ord i Nya testamentet – apostlarnas brev och de fyra evangelierna – blivit historiska böcker, de har blivit gamla almanackor, och hur skulle de gamla almanackorna kunna ta människorna in i den nya tidsåldern? Oavsett hur väl dessa almanackor kan förse människorna med liv, och oavsett hur väl de kan leda människor till korset — är de inte föråldrade? Har de inte förlorat sitt värde? Därför säger jag att du inte ska tro blint på dessa almanackor. De är för gamla, de kan inte föra dig in i det nya verket och de kan endast vara en börda för dig. Inte nog med att de saknar kraft att föra dig in i det nya verket och till ett nytt inträde, utan de leder in dig i de gamla religiösa kyrkorna – och i så fall går du väl bakåt i din tro på Gud?

Utdrag ur ”Angående Bibeln (4)” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 276)

Vilka av er vågar idag säga att alla de ord som talades av dem som användes av den Helige Ande kom från den Helige Ande? Vågar någon säga sådana saker? Om du säger sådana saker, varför förkastades då Esras profetiska bok, och varför hände samma sak med dessa forna heligas och profeters böcker? Hur vågar ni göra sådana godtyckliga val om de alla kom från den Helige Ande? Är du kvalificerad att välja ut den Helige Andes verk? Många berättelser från Israel avfärdades också. Om du menar att alla dessa gamla skrifter kom från den Helige Ande, varför förkastades då några av böckerna? Om allesamman kom från den Helige Ande borde alla bevaras och skickas ut för att läsas av bröderna och systrarna i församlingarna. De bör inte väljas ut eller förkastas beroende på människors vilja; att göra så är fel. Att säga att Paulus och Johannes erfarenheter blandades med deras personliga syner betyder inte att deras erfarenheter och kunskap kom från Satan, utan endast att de hade sådant som härrörde från deras personliga upplevelser och syner. Deras kunskap var i enlighet med den bakgrund som den tidens faktiska erfarenheter utgjorde, och vem kan säga med säkerhet att allt kom från den Helige Ande? Om alla de fyra evangelierna kom från den Helige Ande, hur kommer det sig då att Matteus, Markus, Lukas och Johannes sa olika saker om Jesu verksamhet? Om du inte tror det, se då på redogörelserna i Bibeln för hur Petrus förnekar Herren tre gånger: Allesamman är olika, och var och en har sina egna karaktärsdrag. Många som är okunniga säger: ”Den inkarnerade Guden är även en människa, så kan då de ord han talar komma uteslutande från den Helige Ande? Om Paulus och Johannes ord blandades med mänsklig vilja, är då verkligen inte de ord Gud talar uppblandade med mänsklig vilja?” Människor som säger på det viset är blinda och okunniga! Läs de fyra evangelierna noga; läs vad de rapporterar om de saker som Jesus gjorde och de ord han talade. Alla redogörelserna var helt enkelt olika, och var och en hade sitt eget perspektiv. Om allt det som skrevs av författarna till dessa böcker kom från den Helige Ande, borde allt vara likadant och konsekvent. Varför finns det då skiljaktigheter?

Utdrag ur ”Om beteckningar och identitet” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 277)

Jesu uttalanden och verk vid den aktuella tiden följde inte någon lärosats, och han utförde inte sitt verk i enlighet med den gammaltestamentliga lagens verk. Det var i enlighet med det verk som skulle utföras under nådens tidsålder. Han arbetade i enlighet med det verk som han hade fört fram, enligt sin egen plan och enligt sitt ämbete; han verkade inte enligt Gamla testamentets lag. Inget han gjorde var i enlighet med Gamla testamentets lag, och han kom inte för att verka så att profeternas ord skulle uppfyllas. Varje stadium av Guds verk var inte uttryckligen till för att uppfylla forntida profeters förutsägelser, och han kom inte för att följa någon dogm eller avsiktligt förverkliga de forntida profeternas förutsägelser. Men hans handlingar rubbade inte de forntida profeternas förutsägelser, och de störde inte heller det verk som han tidigare hade utfört. Den viktigaste punkten i hans verk var att inte följa någon lärosats utan att utföra det verk som han själv skulle göra. Han var inte någon profet eller siare, utan en görare, som faktiskt kom för att utföra det verk han var tänkt att göra och för att öppna sin nya era och utföra sitt nya verk. När Jesus kom för att utföra sitt verk uppfyllde han naturligtvis också många av de ord som de forntida profeterna i Gamla testamentet hade talat. På samma sätt har dagens verk uppfyllt de gammaltestamentliga profeternas förutsägelser. Det är bara det att jag inte håller upp den där ”gulnade gamla almanackan”, det är allt. För det finns mer verk som jag måste utföra, det finns fler ord som jag måste säga till er, och detta verk och dessa ord är mycket viktigare än att förklara stycken i Bibeln, eftersom den sortens verk inte har någon stor betydelse eller något värde för er och inte kan hjälpa er eller förändra er. Det är inte för att uppfylla något stycke i Bibeln som jag tänker utföra nya verk. Om Gud kom till jorden enbart för att uppfylla de forntida bibliska profeternas ord, vem vore då störst, Gud i köttet eller dessa forntida profeter? När allt kommer omkring, är det profeterna som har ansvaret för Gud eller är det Gud som har ansvaret för profeterna? Hur förklarar du dessa ord?

Utdrag ur ”Om beteckningar och identitet” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 278)

På den tiden läste alla judar i Gamla testamentet och kände till Jesajas profetia om att ett manligt spädbarn skulle födas i en krubba. Med denna kunskap, varför förföljde de ändå Jesus? Är det inte på grund av deras upproriska natur och okunskap om den Helige Andes verk? På den tiden trodde fariseerna att Jesu verk var olikt vad de visste om det förutsagda manliga spädbarnet; människan av idag avvisar Gud eftersom den inkarnerade Gudens verk inte rättar sig efter Bibeln. Är inte innehållet i deras upproriskhet mot Gud ett och detsamma? Kan du vara sådan att du utan frågor accepterar allt verk av den Helige Ande? Om det är den Helige Andes verk, så är det rätt ström. Du bör acceptera det utan minsta tvivel, snarare än att välja och vraka vad du vill acceptera. Om du får någon kunskap från Gud och utövar viss försiktighet mot honom, är inte det en verkligt obefogad handling? Vad du bör göra är att acceptera, utan behov av ytterligare belägg från Bibeln, varje verk så länge som det tillhör den Helige Ande, för du tror på Gud för att följa Gud, inte för att utreda honom. Du skall inte söka efter ytterligare bevis för att jag skall visa att jag är din Gud. Istället borde du urskilja huruvida jag är till nytta för dig; det är nyckeln. Inte ens om du har funnit en hel del obestridliga bevis i Bibeln, kan det helt och fullt föra dig inför mig. Du är en som lever inom ramarna för Bibeln och inte inför mig; Bibeln kan inte hjälpa dig känna mig, och den kan inte heller fördjupa din kärlek till mig. Trots att Bibeln förutsade att ett manligt spädbarn skulle födas, kunde ingen fatta vem profetian skulle passa in på, för människan kände inte till Guds verk, och det är det som gjorde att fariseerna tog ställning mot Jesus. Vissa vet att mitt verk är i människans intresse, ändå fortsätter de att tro att Jesus och jag är två helt separata varelser som är ömsesidigt oförenliga. Vid den tiden talade Jesus endast med sina lärjungar i en serie predikningar under Nådens Tidsålder, såsom hur man praktiserar, hur man samlar ihop, hur man ber i bön, hur man behandlar andra, och så vidare. Det verk som han utförde var Nådens Tidsålders verk, och han utlade bara hur lärjungarna och de som följde borde utöva. Han utförde bara det verk som hör till Nådens Tidsålder och inget av den sista dagarnas. När Jehova under Lagens Tidsålder stadfäste Gamla testamentets lag, varför utförde han då inte Nådens Tidsålders verk? Varför klargjorde han inte på förhand det verk som hör till Nådens Tidsålder? Skulle inte det ha varit till nytta för människans acceptans? Han förutsade att ett manligt spädbarn skulle födas och komma till makten, men han utförde inte Nådens Tidsålders verk i förväg. Guds verk under varje tidsålder har tydliga gränser; han utför endast den aktuella tidsålders verk och han utför aldrig nästa stadium av ett verk i förväg. Endast på detta sätt kan hans företrädande verk för varje tidsålder lyftas fram. Jesus hade bara talat om den sista dagarnas tecken, om hur man är tålmodig och hur man blir räddad, hur man ångrar sig och bekänner, liksom hur man tar upp korset och utstår lidande. Han talade aldrig om vad människan i de sista dagarna bör träda in i eller hur man skall försöka tillfredsställa Guds vilja. Som sådan, skulle det inte vara en felaktig handling att söka i Bibeln efter Guds verk i de sista dagarna? Vad kan du urskilja när du bara håller Bibeln i dina händer? Var en tolkare av Bibeln eller en förkunnare; vem kan på förhand känna till dagens verk?

Utdrag ur ”Hur kan människan som har begränsat Gud i sina föreställningar få uppenbarelserna av Gud?” i ”Ordet framträder i köttet”

Dagliga ord från Gud (Utdrag 280)

Jag har verkat mycket bland människor och de ord jag har uttalat under den tiden har varit många. Dessa ord är till för människans frälsning och sagda för att människan skulle bli förenlig med mig. Ändå har jag bara vunnit ett fåtal personer på jorden som är förenliga med mig och därför säger jag att människan inte sätter värde på mina ord, för människan är inte förenlig med mig. Mitt arbete är därför inte bara till för att människan ska kunna tillbe mig utan viktigare än så, för att människan ska vara förenlig med mig. Människor som har blivit fördärvade lever alla med Satans snara, de lever i köttet, lever med själviska begär och inte en enda av dem är förenlig med mig. Det finns de som säger att de är förenliga med mig men alla tillber de vaga avgudar. Trots att de tillstår att mitt namn är heligt följer de en stig som leder bort från mig och deras tal är fyllt av arrogans och självsäkerhet, för i grund och botten är de alla emot mig och oförenliga med mig. Varje dag söker de spår av mig i Bibeln och slår på måfå upp ”lämpliga” avsnitt som de läser i det oändliga och reciterar som skrifter. De vet inte hur de ska vara förenliga med mig, vet inte vad det innebär att vara fiende till mig utan läser bara heliga texter blint. De avgränsar en vag Gud i Bibeln som de aldrig har sett och är oförmögna att se och sedan tar fram och betraktar när de är lediga. De tror endast på min existens inom ramen för Bibeln. För dem är jag lika med Bibeln, utan Bibeln finns jag inte och utan mig finns ingen Bibel. De fäster inget avseende vid min existens eller mina handlingar, utan ägnar istället extrem och särskild uppmärksamhet åt vartenda ord i skriften, och många av dem tror till och med att jag inte skulle göra något jag vill göra utan att det förutsägs i skriften. De lägger för stor vikt vid skriften. Det kan sägas att de betraktar ord och uttryck som alltför viktiga, till den grad att de använder verser ur Bibeln för att mäta varje ord jag säger och för att döma mig. Det de söker är inte vägen till förenlighet med mig eller vägen till förenlighet med sanningen, utan vägen till förenlighet med Bibelns ord, och de tror att allt, utan undantag, som inte överensstämmer med Bibeln inte är mitt verk. Är inte sådana människor fariseernas plikttrogna ättlingar? De judiska fariseerna använde Mose lag till att döma Jesus. De sökte inte att förenlighet med Jesus på den tiden, utan följde ihärdigt lagen till punkt och pricka, till den grad att de slutligen spikade upp den oskyldige Jesus på ett kors efter att ha anklagat honom för att inte följa lagen i Gamla testamentet och inte vara Messias. Vad var deras innersta natur? Var det inte att de inte sökte vägen till förenlighet med sanningen? De var helt upptagna av vartenda ord i Skriften, samtidigt som de inte fäste något avseende vid min vilja och vid stegen och metoderna i mitt verk. De var inte människor som sökte sanningen, utan människor som rigida höll fast vid ord. De var inte människor som trodde på Gud, utan människor som trodde på Bibeln. De var helt enkelt Bibelns vakthundar. För att värna om Bibelns intressen, bevara Bibelns värdighet och försvara Bibelns rykte gick de så långt att de spikade upp den barmhärtige Jesus på korset. Det gjorde de enbart i syfte att försvara Bibeln och i syfte att bevara ställningen för varje enskilt ord i Bibeln i människors hjärtan. Så de föredrog att ge upp sin framtid och syndoffret för att döma Jesus, som inte rättade sig efter skriftens dogmer, till döden. Var de inte lakejer åt vartenda ord i skriften?

Och hur är det med människor idag? Kristus har kommit för att offentliggöra sanningen, och ändå skulle de hellre driva bort honom från människor för att vinna inträde i himlen och få nåd. De skulle hellre förneka sanningens ankomst helt för att skydda Bibelns intressen och spika fast den Kristus som åter blivit kött på korset igen för att säkra Bibelns eviga existens. Hur kan människan ta emot min frälsning när hennes hjärta är så ont och hennes natur är så antagonistisk mot mig? Jag lever bland människor, men människan känner inte till min existens. När jag låter mitt ljus skina över människan fortsätter hon ändå att vara ovetande om min existens. När jag släpper lös min vrede över människan förnekar hon ännu mer nitiskt min existens. Människan söker efter förenlighet med ord, med Bibeln, men inte en enda individ kommer till mig för att söka vägen till förenlighet med sanningen. Människan blickar upp mot mig i himlen och engagerar sig särskilt i min existens i himlen, men ingen bryr sig om mig i köttet, för jag som lever bland människor är rätt och slätt betydelselös. De som endast söker förenlighet med orden i Bibeln och förenlighet med en vag Gud är en erbarmlig syn för mig. Det beror på att det de tillber är döda ord och en Gud som kan ge dem oräkneliga skatter. Det de tillber är en Gud som underkastar sig människans barmhärtighet och som inte existerar. Vad kan då sådana människor vinna från mig? Människan är helt enkelt för oansenlig för ord. De som är emot mig, som ställer gränslösa krav på mig, som inte älskar sanningen, som är rebelliska mot mig – hur kan de vara förenliga med mig?

De som är emot mig är de som inte är förenliga med mig. Det är även de som inte älskar sanningen, och de som gör uppror mot mig är ännu mer emot mig och oförenliga med mig. Alla de som inte är förenliga med mig lämnar jag i den ondes händer. Jag överlåter dem till den ondes fördärv, ger dem fria tyglar att avslöja sin fördärvlighet och lämnar slutligen över dem till den onde för att förtäras. Jag bryr mig inte om hur många människor som tillber mig, vilket innebär att jag inte bryr mig om hur många människor som tror på mig. Det enda som intresserar mig är hur många människor som är förenliga med mig. Det beror på att alla de som inte är förenliga med mig är elaka personer som förråder mig. De är mina fiender och jag kommer inte att ”förvara” mina fiender i min boning. De som är förenliga med mig ska för alltid tjäna mig i mitt hem och de som ingår fiendskap med mig ska för alltid drabbas av min bestraffning. De som bara bryr sig om Bibelns ord, som är ointresserade av sanningen eller av att söka mina steg – de är emot mig, för de begränsar mig i enlighet med Bibeln och inskränker mig till Bibeln och är således ytterst hädiska mot mig. Hur kan sådana människor komma inför mig? De fäster inget avseende vid mina gärningar, min vilja eller sanningen, utan är istället besatta av ord, ord som dödar. Hur kan sådana människor vara förenliga med mig?

Utdrag ur ”Du bör söka vägen mot förenlighet med Kristus” i ”Ordet framträder i köttet”

Föregående: VI. Guds sinnelag och vad han har och är

Nästa: VIII. Att avslöja religiösa föreställningar

Om du har några svårigheter eller frågor som rör din tro, kontakta oss när du vill.
Kontakta oss
Kontakta oss via Messenger

Relaterat innehåll

Hur man känner verkligheten

Gud är en praktisk Gud: Alla hans verk är praktiska, alla ord han säger är praktiska och alla sanningar han uttrycker är praktiska. Allt...

Den Allsmäktiges suckande

Den finns en enorm hemlighet i ditt hjärta som du aldrig har varit medveten om, eftersom du har levt i en värld utan ljus. Ditt hjärta och...

Inställningar

  • Text
  • Teman

Rena bakgrundsfärger

Teman

Stil

Stilstorlek

Radavstånd

Radavstånd

Sidbredd

Innehåll

Sök

  • Sök i denna text
  • Sök i denna bok